Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-22-980
Kategori: Focus area | Energy & biomass
Branschområden: Växtodling Energi & biomassa Trädgård
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 31 augusti 2021
Huvudsökande: Sabine Jordan
Organisation: Sabine Jordan
E-postadress: sabine.jordan@slu.se
Telefon: 018 671946
Medsökande: Torbjörn Nilsson
Medsökande: Örjan Berglund
Beviljade medel: 2 350 000 SEK

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot adequately replace peat in quality and quantity.
Consequently, sustainable development concepts such as wet agriculture (paludiculture) are needed and a new
resource for growing media constituents should be found. Peat mosses (Sphagnum spp.) are in the focus, as they are
the main peat forming plants in bogs and have similar physical, chemical and biological characteristics as the most
common growing media constituent peat. The cultivation of peat mosses (Sphagnum farming), seems to be one of the
most promising alternatives to obtain a sustainable peat substitute.

Användningen av torv vid trädgårdsskötsel diskuteras alltmer p.g.a. torvens klimatpåverkan och torvbrukets påverkan
på myrarnas ekosystem. Samtidigt så är torv det viktigaste, mest använda, naturliga växtsubstratet som tillförs vid
trädgårdsskötsel. De få andra organiska växtsubstraten som finns kan i regel inte ersätta torv i fråga om kvalitet och
speciellt inte när det gäller kvantitet. Därför behövs nya hållbara koncept, som exempelvis paludikultur och att nya mer
klimatvänliga växtodlingssubstrat tas fram. För att nå dessa mål är vitmossor (Sphagnum spp.) i fokus, eftersom de är
de huvudsakliga torvbildande växterna i våra torvmossar. De levande vitmossorna har därmed liknande fysikaliska,
kemiska och biologiska egenskaper, som det vanligaste tillförda växtsubstratet inom trädgårdsskötsel; torv. Odling av
vitmossor, även kallat 'Sphagnum farming', verkar vara en av de mest lovande alternativen för att erhålla ett hållbart
torvsubstitut.

Projektresultaten visar att avslutade torvtäkter skulle kunna användas för Sphagnum farming genom att odla vitmossa (Sphagnum). Med stabil vattenförsörjning ökar tillväxten exponentiell på ytan och på höjden. Snabbväxande arter har identifierats. Samtidigt som vitmossorna bildar ny torv, kan den översta delen av växten skördas och användas som jordförbättringsmedel. På detta sätt kan två mål uppnås:
- Klimatvänlig produktion av högkvalitativ biomassa till odlingssubstrat
- Efterbehandling av torvtäkter eller annan växthusgasemitterande torvmark, så att ny torv som kolsänka bildas.
Vitmossa som förnybart odlingssubstrat bidrar till hållbar utveckling av de torvmarker som emitterar stora mängder av växthusgaser. Genom inhemsk lokal produktion av vitmossa kommer trädgårdsnäringen bli mer oberoende av import och dessutom blir transportvägarna kortare och detta minskar också CO2-utsläppen. En industriell stor-skalig skördeteknik bör utvecklas och undersökas närmare.

Naturliga myrar lagrar in kol (torv) eftersom nedbrytningen av det organiska materialet i kall och anaerob (syrefri) miljö är mycket långsam och ny torv kan ackumuleras varje år. Ända sedan medeltiden har vi dränerat myrar och sänkt vattenståndet i sjöar för att få ny jordbruksmark, kunna producera mer mat och förbättra tillväxten i skogen. I Nordeuropa har vi också en lång tradition med torvbruk för att producera energi-, odlings- och strötorv. Dränering ökar genomluftningen av torven och det organiska materialet bryts ned vilket leder till en ökning av växthusgasutsläppen, huvudsakligen koldioxid (CO2) och lustgas (N2O). Av den anledningen debatteras och ifrågasätts nu användandet av torvmarker för jordbruk, skogsbruk och torvskörd (energi- och odlingstorv).
Särskilt användningen av torv vid trädgårdsskötsel diskuteras alltmer p.g.a. torvens klimatpåverkan. Samtidigt är torv det viktigaste, mest använda, naturliga växtsubstrat som tillförs vid trädgårdsskötsel. De få andra organiska växtsubstrat som finns kan i regel inte ersätta torv i fråga om kvalitet och speciellt inte när det gäller kvantitet. Därför behövs nya hållbara koncept, som exempelvis paludikultur (’blött jordbruk’/våtmarksodling) och att nya mer klimatvänliga växtodlingssubstrat tas fram. För att nå dessa mål är vitmossor (Sphagnum spp.) i fokus i detta projekt, eftersom de är de huvudsakliga torvbildande växterna i våra torvmossar. De levande vitmossorna har liknande fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper, som det vanligaste tillförda växtsubstratet inom trädgårdsskötsel; torv. Odling av vitmossor, även kallat Sphagnum farming, verkar vara ett av de mest lovande alternativen för att erhålla ett hållbart torvsubstitut och samtidigt efterbehandlas tidigare torvtäkter med en klimatsmart lösning.
För att de dränerade torvmarkerna ska kunna bli en kolsänka igen behöver de återställas till ett så naturligt tillstånd som möjligt. Återvätning kan vara en efterbehandling av marken. Genom att skapa en ny våtmark och återskapa en torvbildande miljö bidrar vi till en fungerande våtmarkshydrologi med kolinlagring, minskade växthusgasutsläpp och förbättrad biodiversitet. I förlängningen kan den nya anaeroba miljön återskapa de naturliga processerna i torvmarken, bli en lämplig miljö för torvmarksbildande vegetation och åter bli en kolsänka.
Paludikultur efter återvätning av avslutade torvtäkter och andra dränerade torvmarker kan minska Sveriges klimatpåverkan och dessutom bidra till att miljömålen ’Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster’ och ’Hållbar Användning av Ekosystemen på Land’ uppnås. Vid paludikultur skördas endast de övre delarna av den växande torvmarksvegetationen, medan delarna under vattenytan utgör basen för ny torvbildning och därmed kolinbindning.
Vi har återvätt och spritt vitmossor på en tidigare torvtäkt och har följt upp tillväxten av vitmossor i redan återvätta torvtäkter. Resultaten visar att vitmossorna kan etablera sig inom 1-3 år efter återvätningen så länge en god vattenförsörjning är garanterad. Det leder till en exponentiell tillväxt på ytan och på höjden. I etablerade bestånd (äldre än 10 år) med en genomsnittlig tillväxt på cirka 7 ton torrsubstans per hektar och år kan en årlig totalproduktion på 3,5 miljoner ton uppnås (omkring 500 000 hektar redan påverkade torvmarker bedöms kunna omvandlas till paludikultur i Sverige) samtidigt som vi minskar växthusgasutsläppen med ca 3-5 miljoner ton per år. Resultaten från de testade vitmossorna visar också att vitmossa har en stor potential att lösa ett framtida substratbehov i fall det blir ett (politiskt) förbud mot torvanvändning. Därmed kan vitmossorna bli ett konkurrenskraftigt substrat för växtodling.
Projektets resultat leder också till rekommendationen att genom inhemsk lokal produktion av vitmossa kommer trädgårdsnäringen bli mer oberoende av import och dessutom blir transportvägarna kortare (ytterligare minskning av CO2-utsläpp).

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 februari 2020

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev