Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-22-980
Kategori: Focus area | Energy & biomass
Branschområden: Energi & biomassa Trädgård Växtodling
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 31 augusti 2021
Huvudsökande: Sabine Jordan
Organisation: Sabine Jordan
E-postadress: sabine.jordan@slu.se
Telefon: 018 671946
Medsökande: Torbjörn Nilsson
Medsökande: Örjan Berglund
Beviljade medel: 2 350 000 SEK

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot adequately replace peat in quality and quantity.
Consequently, sustainable development concepts such as wet agriculture (paludiculture) are needed and a new
resource for growing media constituents should be found. Peat mosses (Sphagnum spp.) are in the focus, as they are
the main peat forming plants in bogs and have similar physical, chemical and biological characteristics as the most
common growing media constituent peat. The cultivation of peat mosses (Sphagnum farming), seems to be one of the
most promising alternatives to obtain a sustainable peat substitute.

Användningen av torv vid trädgårdsskötsel diskuteras alltmer p.g.a. torvens klimatpåverkan och torvbrukets påverkan
på myrarnas ekosystem. Samtidigt så är torv det viktigaste, mest använda, naturliga växtsubstratet som tillförs vid
trädgårdsskötsel. De få andra organiska växtsubstraten som finns kan i regel inte ersätta torv i fråga om kvalitet och
speciellt inte när det gäller kvantitet. Därför behövs nya hållbara koncept, som exempelvis paludikultur och att nya mer
klimatvänliga växtodlingssubstrat tas fram. För att nå dessa mål är vitmossor (Sphagnum spp.) i fokus, eftersom de är
de huvudsakliga torvbildande växterna i våra torvmossar. De levande vitmossorna har därmed liknande fysikaliska,
kemiska och biologiska egenskaper, som det vanligaste tillförda växtsubstratet inom trädgårdsskötsel; torv. Odling av
vitmossor, även kallat 'Sphagnum farming', verkar vara en av de mest lovande alternativen för att erhålla ett hållbart
torvsubstitut.

Projektresultaten visar att avslutade torvtäkter skulle kunna användas för Sphagnum farming genom att odla vitmossa (Sphagnum). Med stabil vattenförsörjning ökar tillväxten exponentiell på ytan och på höjden. Snabbväxande arter har identifierats. Samtidigt som vitmossorna bildar ny torv, kan den översta delen av växten skördas och användas som jordförbättringsmedel. På detta sätt kan två mål uppnås:
- Klimatvänlig produktion av högkvalitativ biomassa till odlingssubstrat
- Efterbehandling av torvtäkter eller annan växthusgasemitterande torvmark, så att ny torv som kolsänka bildas.
Vitmossa som förnybart odlingssubstrat bidrar till hållbar utveckling av de torvmarker som emitterar stora mängder av växthusgaser. Genom inhemsk lokal produktion av vitmossa kommer trädgårdsnäringen bli mer oberoende av import och dessutom blir transportvägarna kortare och detta minskar också CO2-utsläppen. En industriell stor-skalig skördeteknik bör utvecklas och undersökas närmare.

Naturliga myrar lagrar in kol (torv) eftersom nedbrytningen av det organiska materialet i kall och anaerob (syrefri) miljö är mycket långsam och ny torv kan ackumuleras varje år. Ända sedan medeltiden har vi dränerat myrar och sänkt vattenståndet i sjöar för att få ny jordbruksmark, kunna producera mer mat och förbättra tillväxten i skogen. I Nordeuropa har vi också en lång tradition med torvbruk för att producera energi-, odlings- och strötorv. Dränering ökar genomluftningen av torven och det organiska materialet bryts ned vilket leder till en ökning av växthusgasutsläppen, huvudsakligen koldioxid (CO2) och lustgas (N2O). Av den anledningen debatteras och ifrågasätts nu användandet av torvmarker för jordbruk, skogsbruk och torvskörd (energi- och odlingstorv).
Särskilt användningen av torv vid trädgårdsskötsel diskuteras alltmer p.g.a. torvens klimatpåverkan. Samtidigt är torv det viktigaste, mest använda, naturliga växtsubstrat som tillförs vid trädgårdsskötsel. De få andra organiska växtsubstrat som finns kan i regel inte ersätta torv i fråga om kvalitet och speciellt inte när det gäller kvantitet. Därför behövs nya hållbara koncept, som exempelvis paludikultur (’blött jordbruk’/våtmarksodling) och att nya mer klimatvänliga växtodlingssubstrat tas fram. För att nå dessa mål är vitmossor (Sphagnum spp.) i fokus i detta projekt, eftersom de är de huvudsakliga torvbildande växterna i våra torvmossar. De levande vitmossorna har liknande fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper, som det vanligaste tillförda växtsubstratet inom trädgårdsskötsel; torv. Odling av vitmossor, även kallat Sphagnum farming, verkar vara ett av de mest lovande alternativen för att erhålla ett hållbart torvsubstitut och samtidigt efterbehandlas tidigare torvtäkter med en klimatsmart lösning.
För att de dränerade torvmarkerna ska kunna bli en kolsänka igen behöver de återställas till ett så naturligt tillstånd som möjligt. Återvätning kan vara en efterbehandling av marken. Genom att skapa en ny våtmark och återskapa en torvbildande miljö bidrar vi till en fungerande våtmarkshydrologi med kolinlagring, minskade växthusgasutsläpp och förbättrad biodiversitet. I förlängningen kan den nya anaeroba miljön återskapa de naturliga processerna i torvmarken, bli en lämplig miljö för torvmarksbildande vegetation och åter bli en kolsänka.
Paludikultur efter återvätning av avslutade torvtäkter och andra dränerade torvmarker kan minska Sveriges klimatpåverkan och dessutom bidra till att miljömålen ’Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster’ och ’Hållbar Användning av Ekosystemen på Land’ uppnås. Vid paludikultur skördas endast de övre delarna av den växande torvmarksvegetationen, medan delarna under vattenytan utgör basen för ny torvbildning och därmed kolinbindning.
Vi har återvätt och spritt vitmossor på en tidigare torvtäkt och har följt upp tillväxten av vitmossor i redan återvätta torvtäkter. Resultaten visar att vitmossorna kan etablera sig inom 1-3 år efter återvätningen så länge en god vattenförsörjning är garanterad. Det leder till en exponentiell tillväxt på ytan och på höjden. I etablerade bestånd (äldre än 10 år) med en genomsnittlig tillväxt på cirka 7 ton torrsubstans per hektar och år kan en årlig totalproduktion på 3,5 miljoner ton uppnås (omkring 500 000 hektar redan påverkade torvmarker bedöms kunna omvandlas till paludikultur i Sverige) samtidigt som vi minskar växthusgasutsläppen med ca 3-5 miljoner ton per år. Resultaten från de testade vitmossorna visar också att vitmossa har en stor potential att lösa ett framtida substratbehov i fall det blir ett (politiskt) förbud mot torvanvändning. Därmed kan vitmossorna bli ett konkurrenskraftigt substrat för växtodling.
Projektets resultat leder också till rekommendationen att genom inhemsk lokal produktion av vitmossa kommer trädgårdsnäringen bli mer oberoende av import och dessutom blir transportvägarna kortare (ytterligare minskning av CO2-utsläpp).

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev