Web-baserad prognos av vecklare - ett pilotprojekt inom integrerad bekämpning

Sammanfattning av slutrapport
Vi har under de senaste 4 åren följt populationsutvecklingen av sju arter av vecklare i nio äppelodlingar i Skåne. För att mäta utvecklingen använde vi feromonfällor med sexualferomoner och beräknade skador på äpple innan skörd. Vi fann en signifikant ökning av feromonfångster av fyra av sju arter, men det speglades inte av signifikanta ökningar av skadade äpplen innan skörd. Med hjälp av feromonfångster och väderdata har vi utvecklat en populationsmodell för vecklarna. En enkätundersökning har också utförts med frågor om odlarnas val av bekämpningsstrategier och vad de önskar för information i ett web-baserat informationssystem. Populationsmodellen tillsammans med information från enkäten har legat till grund för utvecklingen av ett informationssystem som kan användas för att beräkna bekämpningstidpunkt för flera arter av vecklare samtidigt. Det ger också odlare information om skadegörarnas biologi och tillgängliga bekämpningsmedel.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Under de senaste åren har en ökning av skador från vecklare i svenska äppelodlingar rapporterats. Resultaten från projektet bekräftar en populationsökning av flera vecklararter. En av arterna som har ökat är äpplevecklaren (Cydia pomonella), vilken globalt anses vara en av de allvarligare skadegörarna på äpple. Det fanns farhågor att avregistreringen av Gusathion ett långtidsverkande preparat, verksamt framförallt mot larver men också mot ägg och vuxna insekter 2008 skulle leda till ytterligare ökade problem av vecklare. Men trots att våra resultat visar att vissa vecklare ökat i antal, har vi inte kunnat se någon ökning av skador vid skörd. En intressant iakttagelse är att skadorna framförallt har orsakats av knopp- och bladvecklare och inte från äppelvecklaren. Ökningen av vecklarpopulationerna kan ha många orsaker, bland annat klimat/väder, odlarnas tillgång till bekämpningsmedel samt val av bekämpningstidpunkt samt förekomst av naturliga fiender.

Ett av målen med projektet har varit att utveckla ett web-baserat informationshjälpmedel för med basfakta om vecklarnas biologi, tillgängliga bekämpningsmedel och val av bekämpningstidpunkt. 2010 skickades en enkätundersökning ut till alla registrerade äppelodlare. Målet med enkäten var bland annat att få reda på vilka informationskanaler och bekämpningsmedel odlarna använder och hur de ser på framtida problem med vecklare och rönnbärsmal. En majoritet av odlarna tror att skador från vecklare och rönnbärsmal kommer att öka. De anger också att det är svårare att välja bekämpningstidpunkt och bekämpningsmedel sedan Gusathion avregistrerades. Lite mer än hälften av odlarna använder de web-baserade informationshjälpmedel som finns tillgängliga via jordbruksverkets hemsida. Majoriteten av odlarna anser att förslag på bekämpningstidpunkt för vecklarna är det viktigaste ett informationssystem kan bistå med.

Som en grund för informationssystemet har vi tagit fram en modell för populationsutvecklingen hos vecklarna. Modellen bygger på resultatet av fyra års registrering av svärmningen för sju vecklararter. Svärmningsperioden samt populationsutvecklingen kartlades med hjälp av feromonfällor. Fältdata kombinerades med information om utvecklingstider for ägg och larver for att ge exakt information om startdatum for svärmningen. Med hjälp av modellen och fällfångsterna kan vi sedan beräkna tidpunkten för ägg och larver i odlingarna och ge förslag på bekämpningstidpunkter för de olika arterna. En skillnad från existerande prognossystem är att vi nu kan ge förslag på när bäst bekämpningstidpunkt finns för flera arter samtidigt. Att titta på arterna enskilt ger inte en heltäckande bild av situationen i odlingen. Det web-baserat informationssystem med förslag på kombinerade bekämpningsstrategier gör att odlarna i framtiden kan lägga sina bekämpningar vid bättre tidpunkter, vilket på sikt leder till färre bekämpningstillfällen.