Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ytmyllning av flytgödsel i vall sparar kväve – när kommer kvävet grödan tillgodo? Tilläggsansökan till ”Kvävegödsling till slåttervall med nötflytgödsel och mineralgödsel – påverkan på avkastning, kväveutbytet och spridningskostnader” SLF nr V0830400.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941180
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 26 december 2013
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Beviljade medel: 440 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att identifiera gödslingsstrategier för flytgödsel till gräsvall som kan ge hög skörd, låga ammoniakförluster samt är ekonomiskt intressanta.
I det treåriga fältförsöket spreds 80 kg handelsgödselkväve (hdg-N) /ha på våren eller efter första skörd i kombination med 30 ton flytgödsel /ha på våren eller efter första skörd. 110 kg hdg-N/ha på våren och 15 ton flytgödsel /ha efter första skörd ingick också. Ammoniakavgången mättes efter att flytgödsel bandspridits eller ytmyllats efter första skörd. Beräkningar av fältekonomin per hektar ingick.
Vid ytmyllning av flytgödseln var ammoniakavgången drygt hälften så stor, jämfört med bandspridning. Det var ingen signifikant skillnad i skörd mellan olika spridningsstrategier. Nettovärdet för hdg-N på våren och bandspridning eller ytmyllning efter första skörd var 9481 kr/ha, respektive 9022 kr/ha. Kväveutbytet var 5 %-enheter lägre då hdg-N spreds på våren och flytgödsel efter första skörd, jämfört med då enbart hdg-N tillfördes.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Jordbruksverkets kvävegödslingsrekommendationer för slåttervall grundas på ett relativt ålderstiget och litet försöksmaterial. För att kunna utveckla gödslingsstrategier som ger hög skörd och högt kväveutbyte så behövs mer kunskap om slåttervallens kvävebehov, nötflytgödselns kväveleverans, vilka mängder som ska spridas och vilken tidpunkt som är lämplig. Också gödselns placering, spridningsteknik och ammoniakförluster från flytgödseln kan påverka skörd och kväveutbyte. För att lantbrukaren ska bli motiverad att sprida behovsanpassade stallgödselgivor behöver hen veta om och hur olika gödslingsstrategier påverkar fältekonomin.

Syftet med detta projekt var att identifiera gödslingsstrategier som kan ge hög skörd och låga ammoniakförluster samt är ekonomiskt intressanta vid tillförsel av nötflytgödsel till gräsvall i ett treskördesystem.

Fältförsöket pågick mellan 2010-2012 och var beläget nordost om Uppsala på en mjölkkogård, som också bidrog med flytgödsel till fältförsöket. Gödslingsstrategierna var olika kombinationer av handelsgödsel och flytgödsel, där 80 kg handelsgödselkväve per ha spreds på våren eller efter första skörd i kombination med 30 ton flytgödsel per ha efter första skörd eller på våren. Gödsling med 110 kg handelsgödselkväve per ha på våren och 15 ton flytgödsel per ha efter första skörd ingick också. Spridning av flytgödsel efter första skörd gjordes både med bandspridningsteknik och ytmyllningsteknik år 2011-2012 och då genomfördes också mätningar av ammoniakavgången från spridd flytgödsel. I fältförsöket ingick en ogödslad behandling samt gödslingsstrategier med enbart handelsgödselkväve. Detta för att kvantifiera levererad mängd kväve från jorden, samt för att jämföra flytgödselns direkta kväveverkan på skörden med motsvarande mängd handelsgödselkväve. Skörden bestämdes och kväveutbytet för tre skördar per år alla tre försöksåren. I beräkningar av fältekonomin ingick spridningskostnader för tre olika maskinekipage med en viss antagen kapacitet, kostnader för handelsgödsel och kostnader för skattad markpackning. Ensilagets värde ingick i beräkningarna. Vi har inte tagit med kostnader för transport av flytgödsel från gödsellager till fält.

Då vi spred nötflytgödsel med öppen ytmyllning efter första skörd så blev det en dryg halvering av ammoniakavgången jämfört med bandspridning under andra och tredje året. Det innebar ca 32 kg inbesparat ammoniumkväve sammanlagt för de två åren. Att sprida flytgödsel med ytmyllning jämfört med bandspridning ökade dock inte skörden. Detta resultat gällde både för den efterföljande skörden (andra skörd) och för årets totala skörd.

Nettovärdet av gödslingen var 9481 kr/ha för bandspridning och 9022 kr/ha för ytmyllning, för gödslingsstrategierna där handelsgödsel på våren kombinerades med 30 ton flytgödsel/ha efter första skörd. Då samma mängd handelsgödselkväve tillfördes så var nettovärdet 8655 kr/ha dvs. lägre än vid flytgödselspridning. Transportkostnaderna är då inte medräknade.
Det fanns ingen signifikant skillnad i genomsnittlig totalskörd mellan de olika gödslingsstrategierna. Första skörden var lika stor oavsett om 80 eller 110 kg kväve per ha tillförts med handelsgödsel på våren. Likaså var andra skörden lika stor oavsett om 15 eller 30 ton nötflytgödsel tillförts per ha efter första skörd.

I gräsvallen i kombination med ett treskördesystem var kväveutbytet 5 procentenheter lägre då handelsgödselkväve spreds på våren och flytgödsel efter första skörd, jämfört med då samma mängd kväve tillfördes med enbart handelsgödsel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev