Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ytmyllning av flytgödsel i vall sparar kväve – när kommer kvävet grödan tillgodo? Tilläggsansökan till ”Kvävegödsling till slåttervall med nötflytgödsel och mineralgödsel – påverkan på avkastning, kväveutbytet och spridningskostnader” SLF nr V0830400.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941180
Kategori: Forskningsprogram | Vall & grovfoder
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 26 december 2013
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Beviljade medel: 440 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att identifiera gödslingsstrategier för flytgödsel till gräsvall som kan ge hög skörd, låga ammoniakförluster samt är ekonomiskt intressanta.
I det treåriga fältförsöket spreds 80 kg handelsgödselkväve (hdg-N) /ha på våren eller efter första skörd i kombination med 30 ton flytgödsel /ha på våren eller efter första skörd. 110 kg hdg-N/ha på våren och 15 ton flytgödsel /ha efter första skörd ingick också. Ammoniakavgången mättes efter att flytgödsel bandspridits eller ytmyllats efter första skörd. Beräkningar av fältekonomin per hektar ingick.
Vid ytmyllning av flytgödseln var ammoniakavgången drygt hälften så stor, jämfört med bandspridning. Det var ingen signifikant skillnad i skörd mellan olika spridningsstrategier. Nettovärdet för hdg-N på våren och bandspridning eller ytmyllning efter första skörd var 9481 kr/ha, respektive 9022 kr/ha. Kväveutbytet var 5 %-enheter lägre då hdg-N spreds på våren och flytgödsel efter första skörd, jämfört med då enbart hdg-N tillfördes.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Jordbruksverkets kvävegödslingsrekommendationer för slåttervall grundas på ett relativt ålderstiget och litet försöksmaterial. För att kunna utveckla gödslingsstrategier som ger hög skörd och högt kväveutbyte så behövs mer kunskap om slåttervallens kvävebehov, nötflytgödselns kväveleverans, vilka mängder som ska spridas och vilken tidpunkt som är lämplig. Också gödselns placering, spridningsteknik och ammoniakförluster från flytgödseln kan påverka skörd och kväveutbyte. För att lantbrukaren ska bli motiverad att sprida behovsanpassade stallgödselgivor behöver hen veta om och hur olika gödslingsstrategier påverkar fältekonomin.

Syftet med detta projekt var att identifiera gödslingsstrategier som kan ge hög skörd och låga ammoniakförluster samt är ekonomiskt intressanta vid tillförsel av nötflytgödsel till gräsvall i ett treskördesystem.

Fältförsöket pågick mellan 2010-2012 och var beläget nordost om Uppsala på en mjölkkogård, som också bidrog med flytgödsel till fältförsöket. Gödslingsstrategierna var olika kombinationer av handelsgödsel och flytgödsel, där 80 kg handelsgödselkväve per ha spreds på våren eller efter första skörd i kombination med 30 ton flytgödsel per ha efter första skörd eller på våren. Gödsling med 110 kg handelsgödselkväve per ha på våren och 15 ton flytgödsel per ha efter första skörd ingick också. Spridning av flytgödsel efter första skörd gjordes både med bandspridningsteknik och ytmyllningsteknik år 2011-2012 och då genomfördes också mätningar av ammoniakavgången från spridd flytgödsel. I fältförsöket ingick en ogödslad behandling samt gödslingsstrategier med enbart handelsgödselkväve. Detta för att kvantifiera levererad mängd kväve från jorden, samt för att jämföra flytgödselns direkta kväveverkan på skörden med motsvarande mängd handelsgödselkväve. Skörden bestämdes och kväveutbytet för tre skördar per år alla tre försöksåren. I beräkningar av fältekonomin ingick spridningskostnader för tre olika maskinekipage med en viss antagen kapacitet, kostnader för handelsgödsel och kostnader för skattad markpackning. Ensilagets värde ingick i beräkningarna. Vi har inte tagit med kostnader för transport av flytgödsel från gödsellager till fält.

Då vi spred nötflytgödsel med öppen ytmyllning efter första skörd så blev det en dryg halvering av ammoniakavgången jämfört med bandspridning under andra och tredje året. Det innebar ca 32 kg inbesparat ammoniumkväve sammanlagt för de två åren. Att sprida flytgödsel med ytmyllning jämfört med bandspridning ökade dock inte skörden. Detta resultat gällde både för den efterföljande skörden (andra skörd) och för årets totala skörd.

Nettovärdet av gödslingen var 9481 kr/ha för bandspridning och 9022 kr/ha för ytmyllning, för gödslingsstrategierna där handelsgödsel på våren kombinerades med 30 ton flytgödsel/ha efter första skörd. Då samma mängd handelsgödselkväve tillfördes så var nettovärdet 8655 kr/ha dvs. lägre än vid flytgödselspridning. Transportkostnaderna är då inte medräknade.
Det fanns ingen signifikant skillnad i genomsnittlig totalskörd mellan de olika gödslingsstrategierna. Första skörden var lika stor oavsett om 80 eller 110 kg kväve per ha tillförts med handelsgödsel på våren. Likaså var andra skörden lika stor oavsett om 15 eller 30 ton nötflytgödsel tillförts per ha efter första skörd.

I gräsvallen i kombination med ett treskördesystem var kväveutbytet 5 procentenheter lägre då handelsgödselkväve spreds på våren och flytgödsel efter första skörd, jämfört med då samma mängd kväve tillfördes med enbart handelsgödsel.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress