Ytmyllning av flytgödsel i vall sparar kväve – när kommer kvävet grödan tillgodo? Tilläggsansökan till ”Kvävegödsling till slåttervall med nötflytgödsel och mineralgödsel – påverkan på avkastning, kväveutbytet och spridningskostnader” SLF nr V0830400.

Sammanfattning av slutrapport
Syftet var att identifiera gödslingsstrategier för flytgödsel till gräsvall som kan ge hög skörd, låga ammoniakförluster samt är ekonomiskt intressanta.
I det treåriga fältförsöket spreds 80 kg handelsgödselkväve (hdg-N) /ha på våren eller efter första skörd i kombination med 30 ton flytgödsel /ha på våren eller efter första skörd. 110 kg hdg-N/ha på våren och 15 ton flytgödsel /ha efter första skörd ingick också. Ammoniakavgången mättes efter att flytgödsel bandspridits eller ytmyllats efter första skörd. Beräkningar av fältekonomin per hektar ingick.
Vid ytmyllning av flytgödseln var ammoniakavgången drygt hälften så stor, jämfört med bandspridning. Det var ingen signifikant skillnad i skörd mellan olika spridningsstrategier. Nettovärdet för hdg-N på våren och bandspridning eller ytmyllning efter första skörd var 9481 kr/ha, respektive 9022 kr/ha. Kväveutbytet var 5 %-enheter lägre då hdg-N spreds på våren och flytgödsel efter första skörd, jämfört med då enbart hdg-N tillfördes.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Jordbruksverkets kvävegödslingsrekommendationer för slåttervall grundas på ett relativt ålderstiget och litet försöksmaterial. För att kunna utveckla gödslingsstrategier som ger hög skörd och högt kväveutbyte så behövs mer kunskap om slåttervallens kvävebehov, nötflytgödselns kväveleverans, vilka mängder som ska spridas och vilken tidpunkt som är lämplig. Också gödselns placering, spridningsteknik och ammoniakförluster från flytgödseln kan påverka skörd och kväveutbyte. För att lantbrukaren ska bli motiverad att sprida behovsanpassade stallgödselgivor behöver hen veta om och hur olika gödslingsstrategier påverkar fältekonomin.

Syftet med detta projekt var att identifiera gödslingsstrategier som kan ge hög skörd och låga ammoniakförluster samt är ekonomiskt intressanta vid tillförsel av nötflytgödsel till gräsvall i ett treskördesystem.

Fältförsöket pågick mellan 2010-2012 och var beläget nordost om Uppsala på en mjölkkogård, som också bidrog med flytgödsel till fältförsöket. Gödslingsstrategierna var olika kombinationer av handelsgödsel och flytgödsel, där 80 kg handelsgödselkväve per ha spreds på våren eller efter första skörd i kombination med 30 ton flytgödsel per ha efter första skörd eller på våren. Gödsling med 110 kg handelsgödselkväve per ha på våren och 15 ton flytgödsel per ha efter första skörd ingick också. Spridning av flytgödsel efter första skörd gjordes både med bandspridningsteknik och ytmyllningsteknik år 2011-2012 och då genomfördes också mätningar av ammoniakavgången från spridd flytgödsel. I fältförsöket ingick en ogödslad behandling samt gödslingsstrategier med enbart handelsgödselkväve. Detta för att kvantifiera levererad mängd kväve från jorden, samt för att jämföra flytgödselns direkta kväveverkan på skörden med motsvarande mängd handelsgödselkväve. Skörden bestämdes och kväveutbytet för tre skördar per år alla tre försöksåren. I beräkningar av fältekonomin ingick spridningskostnader för tre olika maskinekipage med en viss antagen kapacitet, kostnader för handelsgödsel och kostnader för skattad markpackning. Ensilagets värde ingick i beräkningarna. Vi har inte tagit med kostnader för transport av flytgödsel från gödsellager till fält.

Då vi spred nötflytgödsel med öppen ytmyllning efter första skörd så blev det en dryg halvering av ammoniakavgången jämfört med bandspridning under andra och tredje året. Det innebar ca 32 kg inbesparat ammoniumkväve sammanlagt för de två åren. Att sprida flytgödsel med ytmyllning jämfört med bandspridning ökade dock inte skörden. Detta resultat gällde både för den efterföljande skörden (andra skörd) och för årets totala skörd.

Nettovärdet av gödslingen var 9481 kr/ha för bandspridning och 9022 kr/ha för ytmyllning, för gödslingsstrategierna där handelsgödsel på våren kombinerades med 30 ton flytgödsel/ha efter första skörd. Då samma mängd handelsgödselkväve tillfördes så var nettovärdet 8655 kr/ha dvs. lägre än vid flytgödselspridning. Transportkostnaderna är då inte medräknade.
Det fanns ingen signifikant skillnad i genomsnittlig totalskörd mellan de olika gödslingsstrategierna. Första skörden var lika stor oavsett om 80 eller 110 kg kväve per ha tillförts med handelsgödsel på våren. Likaså var andra skörden lika stor oavsett om 15 eller 30 ton nötflytgödsel tillförts per ha efter första skörd.

I gräsvallen i kombination med ett treskördesystem var kväveutbytet 5 procentenheter lägre då handelsgödselkväve spreds på våren och flytgödsel efter första skörd, jämfört med då samma mängd kväve tillfördes med enbart handelsgödsel.