Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rätt kroppsspråk och tålamod ger säkrare djurhantering

En ny metod att hantera nötkreatur, LSS, har introducerats i Sverige. Forskare på JTI och SLU har utvärderat metoden som fungerar bra. Antalet tillfällen som innebär risker minskar om djurskötaren använder ett tydligt kroppsspråk.

Att hantera lösgående nötkreatur är riskfyllt. Varje år omkommer två till tre personer i samband med sådant arbete i Sverige. Beteslagen gör att lösgående nötkreatur måste motas in och ut ur stallar och flyttas mellan betesmarker vilket gör att djurskötaren ofta befinner sig i potentiellt farliga situationer.

I USA utvecklades på 1990-talet en metod för säkrare nötkreaturshantering, LSS eller Low Stress Stockhandling (boskapshantering med låg stressnivå). Den går ut på att djurskötaren med större kännedom om djurens naturliga beteende, inte minst flockbeteendet, kan styra djuren med kroppsspråk och rörelsemönster snarare än med tvång.

Säkrare hantering efter utbildning

Forskare vid JTI och SLU har undersökt metoden i ett projekt finansierat genom Stiftelsen Lantbruksforskning. 25 personer som hanterade djuren på tio gårdar med mellan 30 och 579 nötkreatur utbildades i LSS. Hur djuren hanterades före och efter studerades och djurens beteende videofilmades. Undersökta moment var att flytta djur mellan hagar, att skilja en tjur från flocken, att skilja på ko och kalv samt att ta hem djur från betet. Skötarens hjärtfrekvens och tidsåtgången mättes.

Interaktioner mellan djurskötare och djur bedömdes enligt en skala, till exempel från småprat till skrik eller från klapp till slag. Situationer när djurskötaren var utsatt för skaderisk registrerades, till exempel när djurets flyktbeteende triggats.

Fyra månader efter utbildningen gjordes nya observationer och intervjuer. Det visade sig att djurhanteringen blev säkrare med LSS. Djurskötarna var bättre på att använda sitt kroppsspråk och använde färre fysiska påtryckningar. Riskfyllda och negativa djurbeteenden minskade kraftigt. Före kursen noterades till exempel 30 tillfällen när djuren trängde sig förbi djurskötaren, efter kursen skedde det vid fem tillfällen. På sex gårdar noterades inga riskfyllda eller negativa djurbeteenden alls.

Mer säkerhetstänkande och nya arbetssätt

Djurskötarna tänkte mer på säkerheten i djurhanteringen och en genomgående lärdom var hur viktigt det är att inte pressa djuren.

Efter ett år genomfördes ytterligare en intervju med djurskötarna.

Det roliga var att många hade anammat idéerna, blivit intresserade av att planera arbetet och hur man kan använda kroppsspråket, säger Eva Salomon, JTI, en av forskarna.
En djurskötare sa ”nu har jag lärt mig att vänta, jag var för pushig förut”.

LSS-utbildningen medförde förändringar på gårdarna. Beprövade metoder som att locka djuren med en foderhink eller en ensilagebal i frontlastaren kunde i några fall ersättas med LSS-metoden när djur skulle flyttas. De fyra gårdar som använde hund eller fyrhjuling slopade detta efter utbildningen.

Forskarnas trodde att djurskötarens hjärtfrekvens skulle gå ned med LSS. Men eftersom metoden kräver att djurskötaren aktivt rör sig mot och ifrån djuret gick den snarare upp. Djurskötarna intygade i intervjuerna att de kände sig lugnare så det var troligen ökad fysisk aktivitet snarare än stress som gjorde att hjärtfrekvensen inte gick ned som väntat.

LSS-metoden är utvecklad på stora gårdar med ranchdrift. I Sverige hålls djuren inomhus under en stor del av året så hur man kan applicera metoden i stallmiljö var ett önskemål från djurskötarna i undersökningen.

Läs mer i projektbanken

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress