Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

​Adenovirus bland slaktkycklingar mer utbrett än tidigare känt

Tamhönsens adenovirus är ett globalt ökande hot för kycklingnäringen men ny forskning vid SVA i samarbete med branschen öppnar möjligheter för framtida utveckling av vaccin.

Adenovirus kan orsaka flera sjukdomar hos tamhöns. Den vanligaste är inklusionskroppshepatit (IBH), en allvarlig leversjukdom som ger nedsatt allmäntillstånd, uppruggad fjäderdräkt, inaktivitet och en hukande kroppsställning hos kycklingarna när de är två till sju veckor gamla.  Dödligheten är normalt två och 10 procent men ibland så hög som 30 %. De kycklingar som överlever växer sämre och har sämre foderutnyttjande.

Hittills har kunskapen om infektioner med tamhönsens adenovirus (fowl adenovirus, FAdV) varit bristfällig men antalet konstaterade fall av IBH har ökat under senare år i Sverige och i många andra länder. Forskning vid SVA har syftat till att öka kunskapen om virusets utbredning i Sverige, att undersöka egenskaper hos viruset och virussjukdomarnas förlopp för att minska skadeverkningarna för kycklingnäringen och möjliggöra utveckling och val av lämpligt vaccin.

– Projektet gav delvis en helt annan och mer komplicerad bild av FAdV-infektioner än vad vi förväntat oss, säger Désirée Jansson, SVA.

Spridning via ägg mindre vanligt

Det är tidigare känt att FAdV kan spridas från föräldradjur till kycklingar via äggen, s.k. vertikal spridning.  I en första del av projektet undersöktes förekomst av antikroppar i blodet hos föräldradjur från samtliga avelsflockar under perioden maj 2015 – juni 2016. Analyserna visade att hela 92 % av flockarna hade antikroppar i blodet redan efter 16 veckor och i samtliga flockar efter 36 veckor. Detta visar att avelsflockarna infekterats tidigt, ofta redan under uppfödningsperioden, vilket ger upphov till immunitet som förhindrar vertikal spridning till deras kycklingar.

Från avelsflockarna samlade forskarna också in okläckta ägg och självdöda fåglar eller djur som avlivats p.g.a. sjukdom eller skada för provtagning. Virus kunde inte påvisas i äggen i dessa analyser. Däremot fanns virus under uppfödningsperioden hos de blivande avelshönsen.

Även om vertikal smitta inte kunde påvisas i denna studie så har tidigare undersökningar, visat att det förekommer. Detta beror på att föräldradjuren återinfekterats när deras immunitet minskat eller att djuren exponerats för andra varianter av viruset än de som fåglarna träffat på tidigare.

FAdV finns även bland friska kycklingar

I projektets andra del undersöktes dels förekomst av virus i prover från flockar med misstänkt IBH dels i prover från kycklingflockar utan symtom.

I den första gruppen gav 37 flockar av 44 positivt utslag för FAdV. Men även i gruppen med friska kycklingar påvisades FAdV i 23 av 30 deltagande flockar (77 %).

– Att vi hittade så mycket virus även hos friska kycklingar var oväntat och helt nytt, något som ingen tittat på förut, säger Désirée Jansson.

Art- och serotypsbestämning av virus ger underlag för vaccinering

FAdV indelas i fem arter och 12 serotyper. För branschen är kunskap om vilka varianter som förekommer och orsakar sjukdom synnerligen angelägen eftersom det är en nödvändig förutsättning inför utveckling/val av vaccin.

Virus från delprojekt 1 och 2 artbestämdes och kompletterades i projektets tredje del med en artbestämning och serotypning av prover från 20 kycklingflockar. Resultaten visade på en stor genetrisk variation hos viruset i Sverige men att två arter dominerar starkt (D och E med serotyperna 2 och 8). Dessa varianter har en tydlig koppling till sjukdomen IBH.

Analyserna visade också att samtidig infektion av mer än en art av adenovirus var vanligare än vad man tidigare trott.

– Det finns inget registrerat vaccin mot FAdV att köpa för närvarande. Behovet är stort men utvecklingen internationellt har hämmats av brist på baskunskap. Vår studie tillsammans med liknande projekt i andra länder skapar förutsättningar. Men när ett vaccin kan finnas på marknaden vet vi inte idag, säger Désirée Jansson. 

Komplicerade sjukdomssamband och spridningsvägar

Forskarna vet idag inte varför vissa flockar drabbas medan andra förblir friska trots att viruset finns i betydligt större utsträckning än vad som tidigare varit känt. Spridningsvägarna verkar också mer komplicerade.

– Att vertikal smitta verkar ha mindre betydelse än vad vi tidigare trott innebär att andra smittvägar är mer betydelsefulla. Hur det går till i fältbesättningar är oklart men FAdV är ett tufft virus som är svårt att städa bort. Fungerande smittskyddsrutiner och effektiv rengöring/desinfektion mellan flockarna är viktiga och kan sannolikt bidra till minskad spridning, säger Désirée Jansson.

Slutrapport Projekt O-15-20-324, Fokusområde Livsmedel ”Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen”

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress