Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Färre lantbrukare, färre olyckor

Att vara lantbrukare är alltjämt ett farligt yrke. Visserligen sker färre allvarliga olyckor nu än för tio år sedan, men då fanns fler lantbrukare som också fick ihop mer arbetstid. Räknat på arbetstimmar verkar skaderisken alltså vara lika stor nu som då. Det är den övergripande slutsatsen från en stor undersökning av antalet skador i jordbruket under 2013.

Liknande undersökningar av olycksfall inom lantbruket har gjorts 2004, även då med finansiering genom Stiftelsen Lantbruksforskning, och 1987, vilket gör jämförelser möjliga. Enligt forskarnas beräkningar inträffade drygt 2 900 olyckor i jordbruksföretag 2013, en minskning med ungefär 800 olyckor sedan 2004. Samtidigt har antalet arbetstimmar i jordbruket minskat från 106 miljoner till 88 miljoner. Minskningarna är i samma storleksordning och det var alltså ungefär lika farligt att vara jordbrukare 2013 som 2004.

Utvecklingen kan illustreras av företag med mjölkproduktion. Bland dem har antalet olyckor i princip halverats från drygt 1500 2014 till drygt 700 2013. Men under tioårsperioden minskade också antalet mjölkföretag, vilket gjorde att andelen företag där det skedde olyckor faktiskt ökade från 15 till 17 procent. 

Kvinnor och äldre oftare drabbade 

Två grupper som drabbades oftare 2013 än 2004 var kvinnor och äldre. Kvinnornas andel av de olycksdrabbade ökade från 16 till 26 procent. Förändringen var visserligen inte signifikant men den, liksom olycksfallen i stort, är viktig att följa upp.  

2004 var 46 procent av de olycksdrabbade äldre än 55 år och 7 procent var äldre än 65 år. 2013 hade andelarna ökat till 55 procent äldre än 55 och 28 procent äldre än 65. Det kan bero på att lantbrukare som grupp har blivit äldre och även att en äldre person kan ha större skaderisk. Dessutom kan en högre ålder innebära att det tar längre tid innan man kommer tillbaka efter en olycka. Mellan 2004 och 2013 ökade sjukskrivningstiden från i genomsnitt 9 dagar till 15 dagar, den genomsnittliga frånvaron ökade från 14 till 21 dagars frånvaro. 

Grund för att utvärdera rådgivning 

Stefan Pinzke, forskare vid SLU och huvudansvarig för studien, menar att det är viktigt med uppföljning för att veta var åtgärder behövs och gör nytta. Undersökningen är en grund för att utvärdera satsningar som till exempel Säkert bondförnuft, menar han. 

Om vi kan se vad som faktiskt ger resultat kan vi också förbättra insatserna för att skapa ett säkrare lantbruk. 

Men att nå ut med rådgivning är svårt, säger han. 

Det är lätt att en lantbrukare fortsätter att arbeta som man alltid gjort eftersom det inte hänt några allvarliga olyckor tidigare och att utföra onödiga handlingar för att man är stressad. 

Att olyckor är accepterade gör att de normaliseras, är hans uppfattning.

Det är också vanligt att man som lantbrukare accepterar att det är ett riskfyllt arbete, det tillhör arbetet att man kan bli av med ett finger eller så.

Stort mörkertal

Olyckorna i studien bygger på en enkät, telefonintervjuer och beräkningar. Någon heltäckande statistik finns helt enkelt inte eftersom de flesta olyckor aldrig rapporteras. Andelen olyckor som ledde till att man sökte sjukvård var 67 procent 2013 och 63 procent 2004. Bara 20 procent av skadorna ledde till sjukskrivning 2013 och 16 procent 2004. Inte fler än 11 procent anmäldes till Försäkringskassan. Underrapporteringen är med andra ord omfattande.

Projektet "Arbetsolycksfall i jord- och skogsbruk 2013. Utvärdering av sektorns kraftsamling" i projektbanken

Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Lantmannen #7/2017

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress