Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Intervju med Ola Hallin och Ingemar Gruveaus om Sverigeförsöken

Sverigeförsöken är det samlade namnet för nationell fältförsöksverksamhet utförd av Hushållningssällskapen. Stiftelsen Lantbruksforskning står för basfinansiering av verksamheten, ytterligare finansiärer är bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, näringen, branschen och Jordbruksverket. Vi har frågat två personer inom Sverigeförsöken om deras syn på betydelsen för arbetet. Ola Hallin är koordinator för Sverigeförsöken hos Hushållningssällskapet och Ingemar Gruvaeus sitter i Stiftelsens branschråd för Sverigeförsöken.

Vilka är dina övergripande tankar om vad Sverigeförsöken är och vilken betydelse det har? 

Ola: Det övergripande målet med verksamheterna inom Sverigeförsöken är att producera tillförlitliga, opartiska och praktiska användbara resultat genom växtodlingsförsök samt att effektivt föra ut resultaten till rådgivare och lantbrukare. Styrkan med Sverigeförsöken är nätverket mellan lantbrukare, försöksverksamhet, forskning, rådgivning och branschen. 

Ingemar: Sverigeförsöken är för mig en viktig plattform för utveckling av den svenska växtodlingen. Här bedrivs en oberoende anpassning av odlingsåtgärder till kontinuerligt föränderliga förutsättningar. Vi får hela tiden nytt sortmaterial med ökad potential, nya växtskyddsförutsättningar, nya skadegörare, nya gödselmedel, ny teknik mm och att kunna utnyttja detta på ett optimalt sätt med nödvändig hänsyn till omgivande miljö och ett föränderligt klimat, är livsviktigt för svenskt lantbruks konkurrenskraft. Inom Sverigeförsöken kan också olika aktörer inom näringen som lantbrukare, förnödenhetsleverantörer, Jordbruksverket och forskning samarbeta och därmed nå en uppväxling av medel och betydligt större samhällsnytta än om varje aktör enbart gjort egna projekt.  

Hur kan Sverigeförsöken bidra till ett mer hållbart jordbruk? 

Ola: Att försöksserierna i Sverigeförsöken bidrar till kunskap för gröna näringen är det viktigaste sätt att bidra till ett hållbart jordbruk. Genom undersökning av sorters egenskaper och avkastning, testning av växtodlingsprodukters effekter och värde, IPM-försöksled med undersökning av hållbar odlingsutveckling och hållbara odlingsstrategier bidrar till hållbart varaktigt jordbruk som även håller i framtidens klimatförändringar och utmaningar. Försöksserierna inom Sverigeförsöken används även till prognosverksamhet, utveckling av verktyg för att bedöma behov av insatser, uppföljning och provtagning av resistens, för att kunna bygga välgrundade beslut och behovsanpassande strategier inom växtodlingen. 

Ingemar: Ett hållbart jordbruk innebär både hållbarhet ur miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt. Optimering av insatser och validering av redskap för största möjliga nytta till minsta möjliga omvärldspåverkan är definitivt en del av ett hållbart jordbruk. Detta är en viktig del av Sverigeförsökens verksamhet. 

Vilken betydelse ser du att Sverigeförsöken har för den enskilda lantbrukaren? 

Ola: Framkomna resultat med förankring i Sveriges viktigaste jordbruksområden är av stort värde för den enskilde lantbrukaren. Värdet är att man har fri tillgång till opartiska och offentliga resultat från regionala fältförsök, resultaten finns dels på hemsidan sverigeforsoken.se och dels i försöksrapporten Sverigeförsöken. Resultaten utnyttjas också i växtodlingsrådgivningen genom föredrag, fältvandringar och i rådgivning direkt ut till lantbrukaren. Frågeställningarna i försöksserierna har fått en praktisk agrar anknytning eftersom beställningen går genom Stiftelsen Lantbruksforksning. Deras branschråd, som beslutar om vilka som ska få medel, består av lantbrukare, folk från branschen, rådgivare, myndighetspersoner och forskare. Detta gör att resultaten är högaktuella för den enskillda lantbrukaren.”. 

Ingemar: Underlaget från Sverigeförsökens fältförsöksverksamhet är en stor del av det som bildar grund för den enskilde lantbrukarens val av sorter, gödslingsstrategier, växtskyddsåtgärder mm och därför högst väsentligt för den enskilde lantbrukarens konkurrenskraft.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress