Ny forskning om produktion och konsumtion av mjölk

Nya resultat visar bland annat att näringstäthet är en lämplig indikator i livscykelanalyser, gårdar med idisslare bidrar med ekosystemtjänster, vidare att mjölkgårdar har högre kolinlagring i jordarna än andra driftsinriktningar och fodereffektivitet är ett säkrare mått för att minska klimatpåverkan än metanutsläpp vid avel på mjölkkor.

Under fyra år har programmet "Hållbar produktion och konsumtion av mjölk" pågått i ett samarbete mellan SLU, Chalmers och RISE. Forskningsprojekten startade under 2019 och pågick till december 2023. Hela programmet är en stor satsning som finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning.

– Grundsyftet var att skapa förutsättningar och genera ny kunskap för en mer lönsam och hållbar mjölkproduktion i Sverige. Det har varit mycket givande att följa programmets utveckling och resultaten är helt klart till nytta för lantbrukarna, säger Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning.

Nu presenteras forskningsresultaten i en rapport, med ett sammanfattande resultat att mjölkproduktion med olika produktionsinriktningar, spridd i hela Sverige är en nödvändig insats för att säkra svensk matförsörjning och biologisk mångfald.

– Jag vill å SLU:s och våra samarbetsorganisationer, RISE och Chalmers vägnar rikta ett stort tack till Stiftelsen Lantbruksforskning, som gjorde denna storsatsning på hållbar mjölkproduktion möjlig. Jag är övertygad om att resultaten kommer att gagna svensk mjölkproduktion, säger Margareta Emanuelson, universitetslektor på SLU och koordinator för projektet.

Några av de viktigaste resultaten från forskningsprogrammet

• Kostens näringstäthet är en lämplig indikator för att beskriva matens hälsoeffekter, som till exempel kan inkluderas i en livscykelanalys.
• Baserat på nationella data kunde indikatorer för ekosystemtjänster tas fram. Dessa visar att de varierade landskapen på gårdar med idisslare bidrar med många viktiga ekosystemtjänster.
• Svenska mjölkgårdar har över tid haft högre kolinlagring i sina jordar än andra driftsinriktningar vilket även minskar klimatavtrycket för mjölken väsentligt.
• Mjölkproduktionens hållbarhet, lönsamheten inkluderad, förbättras av att öka kornas medellivslängd med ca ett år jämfört med idag.
• Fodereffektivitet är ett säkrare mått att använda i avelsarbetet än metanutsläpp för att minska klimatpåverkan från mjölkkorna.
• För att kunna beskriva livsmedelssystemets hållbarhet måste livscykelanalysen kombineras med andra modeller för hållbarhetsbedömningar.
• Trenden mot allt större och färre enheter och högre mjölkavkastning per ko ger ökad ekonomisk effektivitet och lägre klimatpåverkan per kg mjölk, men skapar problem för biodiversitet och resiliens. Ny teknik skulle kunna möjliggöra en större variation i hur mjölkproduktionen bedrivs.
• Mjölkproduktion, med olika produktionsinriktningar, spridd i hela Sverige är en nödvändig insats för att säkra svensk matförsörjning och biologisk mångfald, i linje med Nationella Livsmedelsstrategin. En förutsättning är att alla intressenter hjälps åt.

Forskningsprojekten i programmet

• Indikatorer och scenarier för svensk mjölk
• Metoder och rekommendationer för miljöutvärdering av jordbruk och dess livsmedelsproduktion
• Inkludering av nutrition- och hälsoaspekter i livscykelanalyser av livsmedelsprodukter
• Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
• Förbättrad hållbarhet inom mjölkproduktion genom förbättrad fodereffektivitet
• Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar

Läs mer

Hela slutrapporten finns publicerad hos Stiftelsen Lantbruksforskning.

Information om programmet och hela slutrapporten finns här Forskningsprogrammet "Hållbar produktion och konsumtion av mjölk".

Inom programmets ramar har seminariet “Mjölkveckan” anordnats. Ett mycket uppskattat event som kommer finnas kvar även efter programmets slut. 2024 arrangeras Mjölkveckan den 26-28 november och under dessa dagar genomförs också en jordbruksekonomisk konferens.

För mer information kontakta

• Mattias Norrby, forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning, 076–770 82 10, mattias.norrby@lantbruksforskning.se
• Margareta Emanuelson, universitetslektor SLU och koordinator för programmet, 070-33 57 470, margareta.emanuelson@slu.se
• Jenny Elsmark, kommunikationsansvarig Stiftelsen Lantbruksforskning, 070–247 71 78, jenny.elsmark@lantbruksforskning.se