Drivkrafter och ekonomiska effekter för företagsutveckling
Att satsa på att bredda lantbruksföretagandet med alternativa verksamheter, som till exempel turism kan skapa positiva effekter som högre nöjdhet, social hållbarhet och för mjölkgårdar även en tydlig ekonomisk fördel.
Alla företag, inklusive lantbruk, behöver utvecklas för att anpassa sig till nya förutsättningar och förändringar över tid. Inom lantbruk har man traditionellt ofta tittat på olika sätt att utveckla verksamheten genom att diversifiera sig, det vill säga hitta olika sätt att tjäna pengar på, inte bara genom basverksamheten. Alternativt att bli mer entreprenöriell och satsa på en utveckling av kärnverksamheten. Men hur påverkas lantbrukarna av de olika vägvalen?
I forskningsprojektet Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter (O-17-21-948) har Helena Hansson på SLU tillsammans med ett forskarteam undersökt vad som inspirerar lantbrukare att välja olika sätt att utveckla sina gårdar.
Forskarna har undersökt hur lantbrukarnas intresse för att förnya och förbättra gårdens produkter och tjänster hänger ihop med deras nöjdhet med gårdens framgång. De har även undersökt hur olika sorters verksamheter på en gård (som turism eller olika sorters grödor) påverkar lantbrukarnas nöjdhet och verksamhetens framgång. Till sist undersökte de hur olika utvecklingsstrategier påverkar gårdarnas ekonomi, inkomster och behovet av anställda.
Resultaten av forskningen kan sammanfattas i fyra punkter:
- Varför diversifierar lantbrukare sina gårdar? Lantbrukare som breddar sin verksamhet bortom vanligt jordbruk, till exempel inom turism, gör det ofta för att bidra positivt till samhället och miljön, inte bara för att tjäna pengar. De lantbrukare som inte breddar sin verksamhet fokuserar mer på att tjäna pengar och andra praktiska fördelar.
- Hur påverkar entreprenörskap lantbrukare? Lantbrukare som tänker mer som företagare är oftast mer nöjda med sina inkomster, men de känner också att de har mindre fritid och känner sig begränsade av gårdsstorleken.
- Hur påverkar diversifiering ekonomiska resultat? Mjölkgårdar som har diversifierat sin verksamhet tjänar bättre pengar, enligt forskningen. Detta stämmer inte nödvändigtvis för andra typer av gårdar.
- Hur påverkar diversifiering arbete och inkomst? Diversifiering kan minska behovet av arbetskraft och göra inkomsten mer varierande från år till år, särskilt för mindre gårdar.
Resultaten kan inspirera lantbrukare till nytänkande företagsutveckling
Resultaten i forskningsprojektet bidrar med insikter om hur olika typer av företagsutveckling kan hänga samman med och påverka gårdarnas ekonomiska resultat samt variationen, eller med andra ord risken i inkomstnivåerna.
– Resultaten kan bidra till bättre beslutsunderlag när lantbrukare och deras rådgivare diskuterar möjliga utvecklingsmöjligheter och de kan inspirera till nytänkande kring företagsutveckling. Jag tror också att de kan bidra med en mer nyanserad bild av vilka värden lantbrukare vill uppnå med sin verksamhet. Det är tydligt från projektet att företagsutveckling också drivs av andra värden än de strikt ekonomiska, till exempel att kunna uppnå värden som social hållbarhet, njutning, en känsla av att man gör rätt och bidrar till utveckling av arbetstillfällen, säger Helena Hansson.
vid SLU. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU
Koppling mellan diversifiering och positiv ekonomisk utveckling för mjölkgårdar
De råd Helena Hansson kan ge lantbrukare kring företagsutveckling är att aktivt tänka igenom sin företagsutveckling och att försöka ta in olika perspektiv.
– Vi ser framför allt att mjölkgårdar tycks ha positiva kopplingar mellan diversifiering och ekonomiska resultat. Ett råd är därför att mjölkföretagare funderar igenom om diversifiering kan vara en väg framåt. Ett annat råd är att fundera över vilka värden förutom de ekonomiska man vill uppnå och hur den nuvarande inriktningen kan bidra till detta samt om man vill göra några ändringar som en följd av detta.
Diversifierad verksamhet för att parera klimatförändringar
Helena Hansson ser att det behövs fortsatt forskning kring hur ekonomisk hållbarhet på gårdarna kan uppnås genom kombinationer av verksamheter som kompletterar varandra beroende på hur omvärlden förändras.
– Tidigare har det varit intressant att ha flera ben att stå på för att parera svängningar i till exempel konjunkturen. Men med allt mer kännbara effekter av ett förändrat klimat kan det bli än viktigare med diversifierade verksamheter på gårdarna för att parera de negativa effekterna av klimatförändringarna. Vi vet vi ännu inte tillräckligt om detta och det vore ett intressant fortsatt spår för forskningen, säger Helena Hansson.
Hansson lyfter också ett behov av mer kunskap om lantbrukarnas hybridföretagande ur ett annat perspektiv.
– I ett fortsatt spår för forskningen skulle man kunna fokusera företagarens egen diversifiering till skillnad från företagets. Alltså hur lantbrukets överlevnad och vinst påverkas när de anställda vid sidan om lantbruket bedriver andra typer av företag och verksamheter.
Om projektet
Huvudsökande: Helena Hansson, institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
Medsökande: Ove Karlsson, tidigare Sveriges lantbruksuniversitet, nu landsbygdsenheten på Länsstyrelsen Norrbotten och Mattias Nordqvist, tidigare Jönköpings universitet, nu Handelshögskolan i Stockholm, Georgios Miaris, doktorand i projektet.
Läs mer
- Publicering i Science Direct för annat pågående projekt som är beviljat av Stiftelsen Lantbruksforskning (O-18-21-152, Strategier för välmående kor i lönsamma företag): Review: Linking animal health measures in dairy cows to farm-level economic outcomes: a systematic literature mapping
- Lantbrukarna upplever försämrad lönsamhet - Jordbruksaktuellt (ja.se)
- Klimatförändringens oförutsägbarhet - Jordbruksaktuellt (ja.se)
Nyheter
Sammanställning av av forskning av vall i Norden och Baltikum
I projektet ”Vallen i nordiskt perspektiv” görs en sammanställning av den relevanta forskning om vall som gjorts i Norden och Baltikum sedan år 2000. Målgruppen är lantbruksnäringen, men det sekundära syftet har varit att hitta kunskapsluckorna i forskningen.
Läs mer
Ny forskningssekreterare på kansliet
Välkommen Niklas Bergman – ny forskningssekreterare på Stiftelsen Lantbruksforsknings kansli. Niklas är agronom och ansvarar för forskningsfrågor inom livsmedel-vegetabilier.
Läs mer
Ny satsning på forskning om integrerat växtskydd
Nu satsar Stiftelsen Lantbruksforskning 8 miljoner kronor i en riktad utlysning för forskning om integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning (IPM och IWM).
Läs mer