Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ekologisk kyckling kräver långsamväxande hybrider

Snabbväxande kycklinghybrider har högre dödlighet och större benproblem än långsamväxande hybrider i produktionssystem med långa uppfödningstider, så som ekologisk produktion. Det visar jämförande studier från SLU.

Det finns för lite svenskt slaktkycklingkött som fötts upp enligt ekologiska regelverk för att mätta den svenska marknaden.

När Anna Wallenbeck på SLU med kollegor startade forskningsprojektet ”Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologiskt kycklingkött” 2014 var andelen slaktkyckling som föddes upp enligt KRAV:s regler 0,2 procent. 2016 hade andelen stigit till 0,7 procent.

Den största anledningen till bristen på ekologisk kyckling var inte ovilja eller ointresse. Den största utmaningen var istället att de kycklinghybrider som fanns att tillgå var snabbväxande och helt enkelt inte fungerade med den långa uppfödningstid som krävs vid ekologisk kycklingproduktion. Slaktkycklingarna blev för stora och för tunga med benproblem som följd.

Det fanns dock ingen forskning kring detta och empiriska data behövdes. När så en långsamväxande hybrid, Rowan Ranger, blev tillgänglig i Sverige fanns det något att jämföra med och projektet kunde sättas igång. Idag finns två olika långsamväxande hybrider tillgängliga för svenska uppfödare och tillgången på ekologisk kyckling är ökande.

För att kunna bedöma välfärden användes systemet ”Welfare Quality”, där man bland annat mäter dödlighet, hälta, rörlighet, hudskador på ben och haser samt bäddens kvalitet.

I projektet genomfördes två experiment. I det första jämförde man de två hybriderna Ross och Rowan Ranger under försöksmässiga förhållanden, i stort sett enligt KRAV:s regler, dock hölls djuren i mindre grupper i burar inomhus för att kunna göra kontrollerade studier av exempelvis foderomvandlingsförmåga. De båda hybriderna delades upp i tre grupper med olika foder, alla godkända enligt KRAVs regelverk; lågproteinfoder, högproteinfoder och ett musselbaserat foder. I detta experiment mättes foderomvandlingsförmåga och beteende.

I det andra experimentet, som genomfördes under kommersiella förhållanden med djuren i stora grupper enligt KRAV:s regelverk, jämfördes de två ovan nämnda hybriderna och den nya långsamväxande hybriden Hubbard. I detta experiment låg fokus på beteende i stora grupper och välfärd.

I det första experimentet var det fler av Ross än av Rowan Ranger som avlivades på grund av benproblem. Man såg även en tendens till att fler av fåglarna som fått lågproteinfoder slogs ut, än de som fick foder med högt proteininnehåll. Rosshybriden växte snabbare, vilket resulterade i högre slaktvikt. I studierna för beteende, såg man att Rowan Rangerhybriderna var långt mer aktiva än Rosshybriderna. Rowan Rangerfåglarna tillbringade även mer tid på sittpinnarna. Att Rossfåglarna tenderade att inte röra sig i samma grad som Rowan Ranger antas bero på att de är större och tyngre.

I det andra experimentet var det tydligt att Rowan Ranger och Hubbard tillbringade mer tid på sittpinnarna än Ross. Ross hade en högre slaktvikt och växte snabbare än de två långsamväxande hybriderna. Mellan de två långsamväxande såg man ingen signifikant skillnad i slaktvikt. Rosshybriderna hade större variationer i storlek, vilket är ett praktiskt problem för slaktkycklinguppfödarna som vill skicka alla djur till slakt samtidigt.

– Det viktigaste i forskningen är att vi nu faktiskt har siffror på tillväxt och dödlighet, och det var ju inte siffror som vi hämtade lite här och var, det var istället en riktig jämförelse mellan de tre hybriderna, berättar Anna Wallenbeck.
– Det vi såg var att det var väldigt höga dödlighetssiffror, 20 procent, för den snabbväxande hybriden jämfört med två procent för de långsamväxande.

I kommande projekt ska man inte ha med snabbväxande hybrider eftersom det inte är rättfärdigt mot djuren ur ett välfärdshänseende. Värt att notera är att även de långsamväxande får samma typ av välfärdsproblem om deras tillväxttid ökas samt att dessa välfärdsproblem inte uppstår i samma utsträckning i konventionell produktion eftersom de då slaktas innan dessa problem uppstår.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress