​Forskningsprojekt om mjölk visar resultat

Aktuellt just nu från forskningsprogrammet om mjölk är att kolförrådet i marken påverkas av gårdens inriktning, där mjölkproduktion gav bäst resultat och vi läser även om att småbruk och gårdar med idisslande djur kan förknippas med mer varierade landskap som bidrar till ekosystemtjänster.

Forskningsprogrammet “Hållbar produktion och konsumtion av mjölk” startade under 2019 och pågår till december 2023. Det består av sex projekt som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning i samarbete med ARLA och de är fördelade mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Chalmers och Research Institute of Sweden (RISE). Inom projektet “Den mångfunktionella mjölkgården” har resultat nyligen publiceras. 

Kolinlagring kan ha stor inverkan på mejeriprodukters klimatavtryck 

En grupp forskare på SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod, och det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar. Allra störst var ökningen på mjölkgårdar, där den positiva klimateffekten motsvarade 1,4 ton koldioxid per hektar och år bara i matjorden. 

– Minskningen av mjölkens klimatavtryck på grund av kolinlagring i matjorden är större än vad många tidigare studier kommit fram till genom modellering. Den motsvarar ungefär en sjättedel av alla växthusgasutsläpp från typisk svensk mjölkproduktion. Vår studie visar att det är viktigt att ta hänsyn till förändringar i inlagrat organiskt kol på gårdarna när vi bedömer svenska mejeriprodukters klimatpåverkan. Kolinlagring kan ha en stor inverkan på mejeriprodukternas klimatavtryck, säger Pernilla Tidåker, en av författarna till studien.  

Studien är en del av projektet ”Den mångfunktionella mjölkgården”. Den är publicerad i tidskriften Carbon Management 16 maj 2022.

Småbruk och gårdar med idisslare bidrar till ekosystemtjänster 

Småbruk och gårdar med idisslande djur är förknippade med mer varierade landskap som bidrar till ekosystemtjänster, jämfört med närliggande gårdar som har specialiserat sig på växtodling. Det visar en studie inom projektet “Den mångfunktionella mjölkgården”. 

– I en ny studie har vi undersökt hur nivån på olika indikatorer för ekosystemtjänster skiljer sig mellan olika slags gårdar i närheten av varandra. Vi utgick från tillgänglig data, som till exempel Jordbruksverkets blockdatabas över stödberättigande jordbruksmark och andra kartmaterial, för att beräkna de här indikatorerna på 70 procent av alla svenska gårdar och relaterade dem till vilken typ gård det rör sig om, gårdens storlek och djurtäthet. Detta är oss veterligen första gången den här typen av kartläggning av ekosystemtjänster har gjorts på ett så stort urval av svenska gårdar, berättar Johan. 

Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Ambio. Studien ingick även i Johan Karlssons doktorsavhandling vid SLU:s institution för energi och teknik, där Johan undersökt om och hur animaliska livsmedel kan vara en del av hållbara livsmedelssystem i Sverige. 

Anmälan till Mjölkveckan är nu öppen  

För fjärde året i rad arrangeras Mjölkveckan, i år den 17–21 oktober, först online och sedan på plats på Elmia i Jönköping. Detta sker även det inom det SLF-finansierade forskningsprogrammet “Hållbar produktion och konsumtion av mjölk” som arrangerar veckan tillsammans med SLU Future Food. 

Forskningen inom programmet berör allt från kossan till miljöpåverkan på gårdsnivå, till nyttan och nya möjligheter med gräsvallen till miljö- och folkhälsoaspekter för kostrekommendationer. Låter det intressant? Anmäl dig här!