De forskningsprojekt som finansieras genom Stiftelsen Lantbruksforskning är ofta verksamhetsnära och resulterar inte sällan i att ny kunskap snabbt kommer till användning, ibland redan under projektets gång. Här är några framgångsrika exempel

Redan i ansökan kräver vi en plan för hur resultaten ska nå ut. När våra bransch- och beredningsgrupper bedömer ansökningen kommer relevansen för näringen i första hand. Men forskarnas kommunikationsplan ingår också som en viktig del av bedömningen. 

Nytt snabbt och säkert test identifierar fotrötebakterier på får 

Fotröta är en smittsam klövsjukdom hos får som orsakar både lidande och ekonomiska förluster. Tidig upptäckt av besättningar med virulent fotröta innebär att åtgärder kan sättas in så tidigt att djurlidande och smittspridning begränsas, men fram till nu har det inte funnits någon metod för virulensbestämning i Sverige. Man har varit tvungen att odla bakterier och låta laboratorier utomlands utföra virulensbestämning med hjälp av gelatin-gel-test, en dyr och tidskrävande process.

Ett stiftelsefinansierat forskningsprojekt vid SVA, lett av Sara Frosth, ändrade på det. Projektet inleddes 2014 i syfte att utveckla ett test som snabbt och kostnadseffektivt kunde identifiera fårbesättningar som bär på virulenta bakteriestammar. Nu är metoden färdig, den ger ett säkert svar på en dag, och den används redan i det svenska kontrollprogrammet, Klövkontrollen, vid misstanke om sjukdom och nyanslutning av besättningar. 

Välfungerande vaccin gynnar ekologisk kyckling 

De senaste åren har efterfrågan på ekologiska livsmedel blivit starkare samtidigt som konsumtionen av kyckling har ökat. Men en begränsande faktor för ekologisk kyckling har varit förbudet mot koccidiostatika i fodret. Det har saknats ett effektivt motmedel mot den allvarliga sjukdomen koccidios i den ekologiska uppfödningen.

Nu har Désirée Jansson, forskare på SVA, i ett stiftelseprojekt kunnat visa att vaccin gör kycklingarna motståndskraftiga mot koccidier. Ett konstaterande som lett till att vaccinationen av ekologiska kycklingar har tagit fart. En klar förändring från att ekologiska kycklingar inte alls vaccinerades för bara ett år sedan.  

Riklig halmning gav friska, snabbväxande grisar och medalj 

Rebecka Westin fick en del av sitt doktorsarbete finansierat genom ett stiftelsen. I projektet fick suggor extra mycket halm, 15–20 kg, inför bobyggnad och grisning. Det motsvarar den mängd suggan samlar ihop under naturliga förhållanden men är alltså mer än vad som brukar ges i konventionell produktion. Halmen ger en mjuk och värmeisolerande bädd i boxen och hindrar de små grisarna från att komma i kontakt med betonggolvet. Denna strategiska halmning resulterade i färre antal förslitningsskador, högre avvänjningsvikt, färre dödfödda och fler avvanda smågrisar jämfört med traditionell tilldelning av halm.

Redan två år efter att Rebecka Westin disputerat blev hon belönad med SLU:s förtjänstmedalj i silver, avsedd för en ung lovande talang till exempel inom området innovationer och samverkan, med motiveringen: ”Som företagsdoktorand, verksam både i akademin och i djurhälsovården, kunde hon medverka till att forskningresultaten snabbt omsattes i praktiskt djurhälsoarbete.”

Rebecka Westin var företagsdoktorand på Gård- och djurhälsan och är verksam som veterinär på rådgivningsföretaget. Hon har därför kunnat använda Gård- och djurhälsans kanaler för att sprida resultaten av sin forskning: på lantbruksträffar och genom artiklar i Gård- och djurhälsans tidning och nyhetsbrev. 

Här kan du läsa mer 

Sara Frosths projekt om fotröta i stiftelsens projektbank

En artikel om Sara Frosths projekt ur vårt nyhetsbrev

Désirée Jansson projektet om vaccin i stiftelsens projektbank

En artikel om Désirée Jansson projekt ur vårt nyhetsbrev

Rebecka Westins projekt om halmning i stiftelsens projektbank 

En nyhet från SLU om Rebecka Westins förtjänstmedalj

Fler goda exempel