Lovande biologiska bekämpningsprodukter utifrån når inte svenska odlare

Forskare vid SLU har utvärderat en rad biologiska bekämpningsmedel som alternativ till traditionell bekämpning. Effekten mot sjukdomar varierade men forskarna kunde ofta se ett mervärde i form av ökad skörd vid biologisk bekämpning.

För många grödor finns det i dag få bekämpningsmedel som är godkända i Sverige. Och alternativen minskar eftersom många bekämpningsmedel fasas ut inom EU. Konsekvensen blir ökad risk för resistens när det finns färre medel att välja mellan. Mot vissa skadegörare och sjukdomar kan det helt komma att saknas bekämpningsmedel.

Stora förhoppningar har funnits om att kemiska bekämpningsmedel ska kunna ersättas med biologiska bekämpningsmetoder. Användningen av biologiska preparat ökar också utanför Sverige. Det gäller särskilt specialgrödor med högt ekonomiskt värde som grönsaker och prydnadsväxter. Däremot finns det fortfarande, även internationellt sett, få produkter tillgängliga för biologisk bekämpning i de stora lantbruksgrödorna. 

Få biologiska alternativ i Sverige 

Forskarnas utvärdering genomfördes parallellt för trädgårds- och lantbruksgrödor i det så kallade biovärderingsprojektet. Det startades som ett försök att öka tillgängligheten för biologiska bekämpningsmedel på den svenska marknaden. Det visade sig dock oväntat svårt att få tag på biologiska produkter att utvärdera i projektet.  

Flera företag var ovilliga att låta oss testa deras produkter utan de ville köra sina egna försök i de länder som de ansåg vara intressanta marknader. Och dit hör inte Sverige, säger Margareta Hökeberg. 

Tillväxtstimulering ett mervärde

I växtodlingsprojektet utvärderades biologiska medel mot sjukdomar i potatis, höstvete och vårraps. Försöken visade på vissa men varierande effekter mot sjukdomar. Men framför allt såg forskarna att de biologiska medlen gav bättre uppkomst, bättre vinteröverlevnad och högre skörd.  Biologiska bekämpningsmedel kan alltså ge ett mervärde utöver den sjukdomshämmande effekten och en del säljs i praktiken också som biologiska gödselmedel eller tillväxtstimulerande medel.

Lovande men varierande resultat i gurka 

I grönsaksprojektet utvärderades medel mot bland annat mjöldagg i växthusgurka. Ett medel gav det första teståret god effekt mot mjöldagg, speciellt vid förebyggande behandling och även högst skörd. Men när samma produkt testades igen året därpå uteblev effekten helt.  Anledningen till de stora variationerna i resultaten antog forskarna bero på kvalitetsskillnader hos produkten mellan åren. Vid utvärdering av biologiska medel måste man därför, förutom att titta på effekten mot sjukdomar och tillväxtfrämjande effekter, även se till att produkten håller en hög och jämn kvalitet.

Viktiga inom integrerat växtskydd  

Biologiska bekämpningsmedel, i kombination med andra metoder, kan bli viktiga komponenter inom växtskyddet. I andra länder finns det medel med goda effekter mot sjukdomar. De skulle kunna användas i Sverige men de är inte tillgängliga här. Och det finns inga incitament för företagen att introducera dem på den svenska marknaden. 

Om vi i Sverige, som är en marginell marknad, ska få tillgång till mer miljövänliga, biologiska bekämpningsmedel, krävs någon form av stöd från samhällets sida. I till exempel Danmark och Nederländerna, som ändå är betydligt större marknader än den svenska, finns redan ett sådant stöd, säger Margareta Hökeberg.

Projekt H0956299: ”Biovärdering – är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?”

Projekt V1133033: ”Biovärdering – är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?”