Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Makroporer ger förluster av växtskyddsmedel

Hur växtskyddsmedel sprids via ytavrinning och genom dränering till vattendrag var ämnet för Maria Sandins avhandling. Det blev tydligt att de stora flödena går genom jorden, framför allt i lerjordar.

Maria Sandin studerade också hur spridningen skiljer sig åt i olika typer av mark. Från sandiga och moiga jordar var resterna av kemiska växtskyddsmedel minimala.

Skillnaden beror sannolikt på att vattnet transporteras med en jämn och moderat hastighet genom sandjorden så att växtskyddsmedlen hinner brytas ner av mikroorganismer och bindas till partiklar. I lerjordar är flödena mer ojämna. Till största del går det rejält långsamt, men genom makroporer – maskkanaler, gamla rotkanaler, sprickor och håligheter – går det betydligt snabbare. Då hinner inte preparaten brytas ned i samma utsträckning. I vissa fall är makroporerna inte kontinuerliga och då bromsas flödet upp en bit ner i marken där det kan bildas depåer. Därför kan det ta lång tid innan de når fram till vattendragen.  

Maria Sandin och hennes kollegor stötte mycket riktigt på en del gamla växtskyddsmedel när de analyserade vatten från den bäck som går genom det undersökta området. 

Visst gjorde vi det. Jag hade inte förväntat mig att vi skulle hitta så mycket. Vi hittade också nedbrytningsprodukter av preparat som inte har varit tillåtna på över 10 år. De verkar alltså vara mer långlivade än vad vi hade förväntat oss. 

Ytavrinning är troligtvis ett mindre problem 

För svenska förhållanden framstår däremot inte ytavrinning som något stort problem. Det är antagligen vanligare i länder där både jordarna och regnmönstret ser annorlunda ut. Ytavrinning uppstår typiskt när det regnar mycket på kort tid och på jordar som lätt slammar igen. Så ser det vanligen inte ut i Sverige, som också har en stor andel dränerade jordar.  Projektet har genomförts under en treårsperiod i ett avrinningsområde på 1 600 hektar. Prover togs i tre delar av området på mellan 90 och 240 hektar. Det är svårt att undersöka ett så stort område men under realistiska omständigheter finns stora variationer i markegenskaper och spridning, verkligheten är helt enkelt komplicerad. Huvudslutsatsen från undersökningen är att det verkar finnas en koppling mellan markens egenskaper och storleken på förluster av växtskyddsmedel. Genom att studera markegenskaperna skulle det kunna gå att identifiera riskerna i ett område.

Kunskap möjliggör klok användning av växtskyddsmedel 

Maria Sandin ser gärna att den nya kunskapen bidrar till att det svenska lantbruket ska kunna använda effektiva hjälpmedel, som kemiska preparat, på ett säkert sätt: 

Det finns en anledning till att vi använder, och vill använda, växtskyddsmedel i lantbruket. Min forskning handlar om att bidra till att hitta en rimlig lösning där vi kan få de positiva effekterna samtidigt som vi kan minimera de risker vi inte vill ha.  

Kunskap kan också hjälpa till att undvika konflikter. 

Olika aktörer har intressen som ofta står mot varandra, så länge det finns osäkerhet kan det uppstå konflikter. Ju mer vi vet desto mindre är risken att det uppstår, avslutar Maria Sandin.

Projekt H1133108: ”Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten”

Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Lantmannen, nr 10 2017

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress