Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Nytt verktyg i kampen mot fotröta på får

Ett nytt test som snabbt och säkert identifierar virulenta stammar av fotrötebakterier, utan att bakterier måste odlas, har utvecklats vid SVA. Testet har  direkt kommit till användning inom kontrollprogrammet Klövkontrollen.

Fotröta är en smittsam klövsjukdom hos får som ger omfattande skador på klövarna på drabbade djur och orsakar både lidande och ekonomiska förluster. Utbrott av fotröta riskerar att bli vanligare hos svenska får i framtiden bland annat på grund av klimatförändringar och genom ökad handel med djur mellan länder. Den ekologiska djurhållningens krav på utevistelse även vintertid kan också leda till ökad mottaglighet för fotröta.

Tidig upptäckt avgörande 

Fotröta orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Sjukdomen kan uppträda med varierande svårighetsgrad, huvudsakligen beroende på bakteriestammens virulens, det vill säga i hur hög grad den kan framkalla sjukdom. Den behandlas med fotbad med zinksulfat och eventuellt antibiotika. 

Tidig upptäckt av besättningar med virulent fotröta innebär att åtgärder kan sättas in så tidigt att djurlidande och smittspridning begränsas, men fram till nu har det inte funnits någon metod för virulensbestämning i Sverige. Man har varit tvungen att odla bakterier och låta laboratorier utomlands utföra virulensbestämning med hjälp av gelatin-gel-test, en dyr och tidskrävande process.

Gen avslöjar bakteriens virulens 

Men ett forskningsprojekt vid SVA lett av Sara Frosth, doktorand vid SLU, har ändrat på det. Projektet inleddes 2014 i syfte att utveckla ett test som snabbt och kostnadseffektivt kan identifiera fårbesättningar som bär på virulenta bakteriestammar och som kan användas som redskap i kontrollprogrammet.  

Det är jätteroligt att arbetet gett resultat och att testet nu används, säger Sara Frosth. 

En vanlig metod för detektion av smittämnen är realtids-PCR. En sådan metod har funnits tillgänglig för Dichelobacter nodosus sedan tidigare men den har inte kunnat ge besked om bakteriens virulens. Det är känt att en specifik gen är associerad med virulens och en metod baserad på den utvecklades. 

Det finns mycket tidigare forskning som vi har byggt vidare på. Det nya är att vi har tagit fram en molekylärbiologisk metod för virulensgenen aprV2/B2, berättar Sara Frosth. 

Metoden testades på prover, både godartade och aggressiva, från tidigare studier. Sarah Frosth undersökte också om metoden fungerar vid poolning, det vill säga om flera prover kan analyseras tillsammans för att minska analyskostnaderna. Nya prover togs på 250 djur i 19 fårbesättningar.

Metoden används redan i Klövkontrollen 

Den nya metoden visade sig vara mycket säker, både för att upptäcka smittan och identifiera godartade respektive aggressiva bakterier. Poolning av prover, i grupper om fem, visade ingen eller försumbar skillnad i känslighet. 

Sedan 2009 finns ett frivilligt kontroll- och saneringsprogram mot fotröta hos får som drivs av Gård & djurhälsan. Syftet är att sanera drabbade besättningar och möjliggöra livdjurshandel med fotrötecertifierade djur. Här har den nya metoden kommit till användning: 

Den används i Klövkontrollen, vid misstanke om sjukdom och nyanslutning av besättningar till programmet, säger Sara Frosth. 

Resultaten av forskningen har publicerats vetenskapligt. Sara Frosth kom under arbetet i kontakt med forskare i andra länder och hennes metod används nu i ett brittiskt forskningsprojekt. I december disputerar Sara Frosth själv på sin forskning om fotröta på får.

Läs mer i projektbanken

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress