Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Osynliga ensilageförluster kan undvikas

Av allt ensilage som lagras i silor kan mer än en femtedel försvinna i form av värme, vatten och koldioxid. Varje år går enorma värden bokstavligt talat upp i rök. Men det finns sätt att minska förlusterna, en investering som definitivt kan löna sig.

Vall är Sveriges största gröda och odlas på nästan hälften av åkermarken. Men långt ifrån all vall kommer till användning. Några få procent av ensilaget kasseras för att det är mögligt eller på annat sätt dåligt, men det är små mängder i sammanhanget. De stora förlusterna är osynliga och uppkommer under tiden ensilaget lagras och när det tas ut ur silon.

Forskare vid SLU har mätt förlusterna av torrsubstans i ensilage, både i laboratorieförsök och i full skala på gårdar. I laboratorieförsöken använde de rör för att simulera lagring och uttagning av ensilage med olika torrsubstanshalt ur en plansilo. Efter 10 veckors uttagning hade 21 respektive 29 procent av ensilaget försvunnit. Forskarna kunde också konstatera en stark tillväxt av jäst och en markant temperaturökning. 

Stora skillnader mellan system och gårdar 

Sammanlagt 12 gårdar, med 12 plansilor, 6 slangsilor, 3 tornsilor och 2 omgångar med 60 rundbalar vardera, deltog i gårdsförsöken. All grönmassa som lades in och togs ut vägdes. I silorna var den genomsnittliga förlusten mellan 11,5 och 23,4 procent. Det skilde stort mellan silosystem men skillnaden mellan gårdarna var ännu större. 

Vi fann stora förluster i plansilor på gårdarna, nästan alltid tvåsiffriga. Det berodde sannolikt på dålig packning och täckning. En gård utmärkte sig med att ha ovanligt låga förluster, bara fem procent. De täckte silon ovanligt väl med ett sandlager ovanpå plasten. Men framför allt packades grönmassan betydligt mer berättar Rolf Spörndly, forskare på SLU. 
Långsam inläggning är inget populärt råd till stora rationella gårdar där kanske en maskinstation kör en självgående hack med fyra vagnar i skytteltrafik till silon. Men på några gårdar har man på vår inrådan börjat fylla två silor samtidigt istället för en i taget. Där har lantbrukaren skaffat fram en packningstraktor till så att det kör en i varje silo under inläggningen. Den totala tidsåtgången förändras inte men tiden för varje silo fördubblas och packningen fördubblas också.

Bättre packning betalar sig 

Projektet visar att bättre packning och tätare förslutning är åtgärder som lönar sig. En plansilo på 40 x 8 x 3 meter rymmer 200 ton torrsubstans. En dags extra packning med en 12 tons lastmaskin kostar ungefär 6 500 kronor. Då räcker det om torrsubstansförlusten minskar med 3 procent för att den extra packningen ska löna sig. I själva verket kan man räkna med betydligt bättre resultat. Som bonus får man också mindre mögel, bättre motståndskraft mot varmgång och bättre näringsvärde i ensilaget. 

De lägsta förlusterna uppmättes i rundbalar där bara drygt 1 procent försvann, både för att de är lufttäta och för att innehållet från varje bal används innan några förluster hinner uppstå. Tidigare projekt har visat på en likartad totalekonomi för rundbalar och silo. Men den jämförelsen förändras till silors fördel om förlusterna kan minskas med bättre täthet och packning.

Artikeln har tidigare publicerats i Lantmannen #5 2017

Projektet ”Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster” i projektbanken

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress