Sugga Smagrisar Lampa Istock 1304836262

Så hindras resistenta bakterier från att växa i grisbesättningar

Ny doktorsavhandling visar att tidig upptäckt och snabba kontrollåtgärder är effektiva för att motverka resistenta bakterier i grisbesättningar.

I dagarna uppmärksammades det globala problemet med antibiotikaresistens lite extra i och med europeiska antibiotikadagen den 18 november. Antibiotikaresistens är inte bara ett växande globalt hot för mänskligheten, utan också en stor utmaning inom djurhållning i hela världen.

I Sverige är förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos djur mycket låg, men forskning på området är avgörande för att motverka spridning och just nu undersöker ett forskarteam hur man bäst hanterar den resistenta bakterien LA-MRSA inom svensk grisproduktion.

Testat metoder för att kontrollera spridning

Projektet En svensk modell for kontroll av LA-MRSA i grisproduktionen är beviljat av Stiftelsen Lantbruksforskning och under hösten har Krista Tuominen disputerat inom detsamma. Krista är veterinär och har även en kandidat i datalingvistik från Helsingfors universitet. Efter veterinärexamen jobbade hon i Finland, bland annat som praktiserande veterinär, gränsveterinär och inom forskning på livsmedelssäkerhet.

Med ett intresse för epidemiologi, infektionssjukdomar, One Health och bakteriologi har Krista fördjupat sig i teoretiska modeller som simulerar hur smittan sprids och testat olika metoder för att kontrollera den, allt för att hitta de mest kostnadseffektiva lösningarna. Forskarna arbetar nära svenska djurägarorganisationer och myndigheter för att säkerställa att resultaten från studien kan tillämpas direkt i praktiken.

Slutrapporten från hela projektet som leds av Susanna Sternberg Lewerin väntas till våren 2024, men eftersom Krista Tuominens del i projektet är klar har vi ställt några frågor om resultatet.

Vad har forskningsprojektet visat?

Vårt projekt, som använde en datormodell av en svensk grisbesättning, visade att det är svårt att utrota LA-MRSA när det har blivit utbrett in en besättning. Sannolikheten att kunna utrota LA-MRSA är större om bakterierna upptäcks tidigt och flera kontrollåtgärder tillämpas i ett tidigt skede av sjukdomsspridningen. Vi undersökte också överlevnaden av LA-MRSA på olika byggmaterial, som visade att de olika materialen som används på gårdarna kan påverka överlevnaden av LA-MRSA. Bakterierna överlevde till exempel längre på plast än på stål eller betong.

Krista Tuominen, SLU. Foto: Bettina Bäck
På vilket sätt kommer forskningen till nytta för lantbrukare?

LA-MRSA hos gris har inte fått så stor uppmärksamhet i Sverige trots att det är väldigt vanligt förekommande i många länder. LA-MRSA utgör en hälsorisk speciellt för de som arbetar med grisar. Vi vet inte vad den nuvarande situationen i svenska grisbesättningar är då den senaste undersökningen var 2014. Det finns dock framtida planer på en sådan studie på EU-nivå om slaktgrisar. Potentiellt kan det resultera i kontrollåtgärder hos svenska grisbesättningar baserat på resultatet av den studien. Vår forskning riktade in sig på att kunna stödja beslutsfattande för kontrollåtgärder om LA-MRSA upptäcks hos svenska grisar.

Vilka råd har du till lantbrukare baserat på din forskning?

Även friska grisar kan sprida smittsamma resistenta bakterier som LA-MRSA. Det är därför viktigt att upprätthålla en hög biosäkerhetsnivå på grisbesättningar även om det inte finns något pågående sjukdomsutbrott. Det är lättare att förhindra att LA-MRSA introduceras på grisbesättningar än att försöka utrota den.

Hur ser du på utvecklingen framåt inom detta forskningsområde?

Det finns fortfarande många kunskapsluckor när det gäller smittspridning av LA-MRSA mellan grisar. Mer investeringar i den här typen av forskning skulle hjälpa oss att bättre förstå hur LA-MRSA sprids mellan grisar, vilket skulle hjälpa oss att mer exakt förutse potentiella effektiva kontrollåtgärder.

Fakta om projektet

Läs mer om antibiotikaresistens

Nyheter
Grasstra Vattendroppe Istock 1450426637

Sammanställning av av forskning av vall i Norden och Baltikum

I projektet ”Vallen i nordiskt perspektiv” görs en sammanställning av den relevanta forskning om vall som gjorts i Norden och Baltikum sedan år 2000. Målgruppen är lantbruksnäringen, men det sekundära syftet har varit att hitta kunskapsluckorna i forskningen.

Läs mer
Kott Adobestock 745784208

FRÅGA EXPERTEN: Nya metoder på väg för att avslöja matfusk

Ny teknik leder oss närmare säkra metoder för att analysera ursprungsland för kött och kunna avslöja felaktiga märkningar.

Läs mer
Niklas Bergman 4 IMG 1796

Ny forskningssekreterare på kansliet

Välkommen Niklas Bergman – ny forskningssekreterare på Stiftelsen Lantbruksforsknings kansli. Niklas är agronom och ansvarar för forskningsfrågor inom livsmedel-vegetabilier.

Läs mer