Bild på kor

Riskfritt för mjölkproducenten att byta palmolja mot rapsolja

kor_i_raps_nyhetsbrev_2_2017.jpg

Rapsolja kan ersätta palmolja i kraftfodret utan att risken för härsken smak i mjölken påverkas. Inte heller mjölkmängd eller fetthalt påverkas, visar en studie vid SLU.

För mjölkbonden kan lipolys innebära ett stort problem. Lipolys är den process som sker när enzymer bryter ned mjölkfett till glycerol och fria fettsyror. En del av de fria fettsyrorna kan göra att mjölken smakar härsket.

Smakfel betyder avdrag på avräkningspriset. Hur mjölken smakar är särskilt viktigt i Sverige där en stor del av mjölken blir konsumtionsmjölk som dricks som den är. 

Mjölk är ett livsmedel som konsumenter har väldigt specifik förväntan på; den ska smaka på ett visst sätt. Det går inte att skicka ut halvdålig mjölk i butiken, säger Sigrid Agenäs, professor på SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.

Skötselsystemet spelar roll 

Fettet i mjölken finns i små kulor omgivna av membran. Om membranet går sönder exponeras mjölkfettet för enzymer som bryter ned det till glycerol och fria fettsyror. I mjölk med hög fetthalt är mjölkfettkulorna större och mindre stabila vilket innebär större risk för lipolys. 

Under mjölkning och pumpning av mjölken kan membranet runt mjölkfettet skadas och det är då enzymerna kommer åt det. En dansk undersökning visar att skillnader i mjölkningsteknik och skötselsystem påverkar förekomsten av lipolys. På gårdar med uppbundna kor eller mjölkningsrobot var problemet vanligare. Ekologiska gårdar hade lägre förekomst än konventionella oavsett mjölkningssystem. 

De danska forskarna lade fram hypotesen att utfodringen är förklaringen: kor i konventionella besättningar får kraftfoder innehållande palmolja.

Rapsolja stabilare? 

Forskare vid SLU har undersökt om mjölkfettets stabilitet och därmed risken för lipolys ändras om man byter ut palmolja mot rapsolja i kraftfodret. Hypotesen var att stearinsyra, som finns i rapsolja, har mindre negativ verkan på mjölkfettets stabilitet än palmitinsyra som finns i palmolja. 

Ett försök med 30 kor av raserna holstein och svensk röd boskap genomfördes. De delades in i tre grupper som utfodrades med kraftfoder med palmolja respektive rapsolja. En kontrollgrupp fick kraftfoder med låg fetthalt. I försöket ingick en jämförelse mellan mjölkning två eller fyra gånger per dygn. Mjölkens fettsyrasammansättning, mjölkfettkulornas storlek med mera kontrollerades.

Små skillnader

Det var inga skillnader i mjölkmängd mellan grupperna men mängden steg med 20 procent vid mjölkning fyra gånger per dygn. Det var inte heller några skillnader mellan grupperna beträffande halten fria fettsyror i mjölken men halten ökade med tätare mjölkning. Också fettkulornas storlek ökade när korna mjölkades fyra gånger per dygn, vilket stämmer med tidigare studier. Resultatet innebär att hypotesen inte kunde styrkas: det var för små skillnader i mjölkkvalitet mellan kor som fick tillsats av palmolja respektive rapsolja. 

Studien visar inte att rapsolja är mer stabilt, men den visar inte heller på någon skillnad jämfört med palmolja. Det är bra, för då kan vi minska vårt beroende av palmolja, säger Sigrid Agenäs. 

Inte heller blir risken för härsken smak högre vid tätare mjölkning, till exempel i besättningar med mjölkningsrobot, om man byter ut palmolja mot rapsolja. 

Den ökade risken för lipolys i besättningar med automatisk mjölkning beror nog inte i första hand på den ökade mjölkningsfrekvensen utan på hur mjölken hanteras vid pumpningen, till exempel hur rören är dragna och om det sker något luftinsläpp när mjölken pumpas, säger Sigrid Agenäs.  

Forskarna konstaterar också att det finns kvarstående effekter av tätare mjölkning på mjölkfetterna när mjölkningsfrekvensen sjunker. Det menar de antyder att mekanismerna för mjölkfettsyntes är komplexa och kräver ytterligare studier.

Projektet "Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vi göra något åt det?" i projektbanken

Nyheter
Grasstra Vattendroppe Istock 1450426637

Sammanställning av av forskning av vall i Norden och Baltikum

I projektet ”Vallen i nordiskt perspektiv” görs en sammanställning av den relevanta forskning om vall som gjorts i Norden och Baltikum sedan år 2000. Målgruppen är lantbruksnäringen, men det sekundära syftet har varit att hitta kunskapsluckorna i forskningen.

Läs mer
Niklas Bergman 4 IMG 1796

Ny forskningssekreterare på kansliet

Välkommen Niklas Bergman – ny forskningssekreterare på Stiftelsen Lantbruksforsknings kansli. Niklas är agronom och ansvarar för forskningsfrågor inom livsmedel-vegetabilier.

Läs mer
Vallmo Blaklint Vete Adobestock 278517232

Ny satsning på forskning om integrerat växtskydd

Nu satsar Stiftelsen Lantbruksforskning 8 miljoner kronor i en riktad utlysning för forskning om integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning (IPM och IWM).

Läs mer