Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Torksprickor kan leda till ökat näringsläckage

Den varma sommaren kan bidra till ökat fosforläckage till sjöar och omgivning. Det är vädret, snarare än hur mycket som gödslas, som påverkar.

Helena Aronsson är en av forskarna på Institutionen för mark och miljö på SLU som forskar om fosfor. Hon arbetar med att ta reda på vad som orsakar läckage och hur det kan motverkas. I ett projekt har hon och hennes kolleger sammanställt långa mätserier i utlakningsförsök för att förklara orsakerna till fosforläckage.

Varmt väder leder till sprickor i jorden 

– När det kommer till kväveläckage så vet vi exempelvis att om vi gödslar för mycket så blir läckaget större men det har visat sig att det inte är lika enkelt med fosfor, berättar Helena. 

I projektet tittade de på längre tidsserier i SLUs långliggande fältförsök eftersom det i kortare försök ofta inte går att se några skillnader. I de längre försöken kunde de urskilja några orsaker som verkar öka fosforläckaget. Det visade sig att det handlar mindre om vilka grödor som odlas och vilket gödselmedel som används och mer om hur jorden ser ut och hur väderförhållandena är, särskilt nederbördsintensitet. 

– Den varma sommaren gör att jorden får fler sprickor och att vattnet, när det rinner ner, tar med sig jordpartiklar med fosfor. Därför kan en torr sommar ge ökat läckage när det kommer häftiga regn under hösten. För att minska fosforläckage är det viktigt att vattnet som rinner bort inte är grumligt men torra sprickiga jordar gör vattnet grumligt.

Mindre läckage för fosfor 

En annan faktor som de kunde utläsa från projektet var att potatis ledde till mindre fosforläckage än spannmålsgrödor trots att den gödslas rätt intensivt med fosfor. Potatis som är en riktigt besvärlig gröda när det gäller kväveläckage är därmed ingen problemgröda för fosforläckage. Forskarnas slutsats visar att jordbearbetning på hösten inte heller innebär problem så länge inte för mycket växtbiomassa plöjs ner, som exempelvis vall eller gröngödslingsgrödor. Enstaka fosforgivor kan sällan avläsas i dräneringsvattnet så länge det inte kommer ett stort regn strax efter gödsling.

Svårt att ge enkla råd 

Med tanke på vad som har framkommit i projektet är det svårt att ge enkla råd kring hur odlare kan använda de vanliga odlingsåtgärderna för att minska fosforläckaget eftersom det till stor del är jorden och vädret som styr. Av de råd som faktiskt finns i dag är att mylla gödseln något som fungerar. Vid myllning får forsforn hjälp att bindas i jorden i stället för att läcka ut om det skulle komma ett häftigt regn.

Forskar nu på utehöns 

Helena forskar just nu på utehöns och hur det går att minska risken för läckage utanför stallen där mycket fosfor ansamlas från djurens gödsel. Det handlar om att undersöka olika material för att se till att jord och vattenmiljö inte påverkas negativt av att djuren går ute. 

– Konsumenterna vill ha ägg från utehöns och lantbrukarna satsar på det, medan myndigheterna ska värna om vattenmiljön. Det är utmanande och vi forskare måste ta fram kunskap om hållbara lösningar, avslutar Helena.

Projekt H1233031 ”Har fosforgivans fördelning i växtföljden betydelse för vattenmiljön? 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress