​Två riktade utlysningar: Framtidens jordbruks- och miljöteknik

Beslut om beviljade projekt den 11/12 2023. Läs mer

Utlysningsområden

Utifrån S-JTIs FoU-program samt de syntesrapporter och projekt som har inkommit från stiftelsens tidigare utlysningar, har stiftelsen beslutat att öppna två utlysningar, kopplade till nedanstående respektive målområden:

• Jordbearbetning (8 MSEK)
• Energi (8 MSEK)

1. Jordbearbetning

Jordbearbetningen har en central roll i odlingssystemet. Det gäller såväl i system med plöjning som odling med reducerad bearbetning och direktsådd. Det är viktigt att förstå hur jordbearbetningen påverkar miljön och klimatet i form av kolinlagring, förluster av fosfor och kväve från åkermarken, inklusive växthusgasen lustgas. Att kunna utforma framtidens hållbara odlingssystem kräver kunskap om hur jordbearbetningen påverkar ogräsförekomst och växtskadegörare och i förlängningen resurseffektiv användning av växtskydd.

Markpackning, markhälsa och klimatmål

Det är idag ett stort fokus på markpackning och markhälsa inom EU. Därför är det viktigt att utröna hur jordbearbetningen påverkar dragkraftsbehov och i förlängningen markpackning och jordstruktur. Packad mark missgynnar nyttiga markorganismer och ökar i sig energiåtgången vid olika bearbetningsmoment. Klimatmål om att minska mängden växthusgaser behöver finnas med när man planerar gårdens jordbearbetningsstrategi.

Exempel på frågeställningar där forskningsprojekt är önskvärda:

• Hur påverkar reducerad jordbearbetning markstruktur och vattenhushållning?
• Kan strategier utformas för anpassad jordbearbetning beroende på jordart?
• Hur påverkas lustgasavgången av valet av jordbearbetning och i odlingssystem med mellangrödor?
• Hur påverkas kolinlagringen av valet av jordbearbetning och i odlingssystem med mellangrödor?
• Kan djuprotade växters förmåga att gynna markstrukturen utnyttjas i kombination med anpassad jordbearbetning?

Jordbearbetningens betydelse för användning av kemiska växtskyddsmedel

Samhället ställer allt högre krav på minskad användning av växtskyddsmedel. Ska målen uppfyllas behövs bland annat strategier för mekanisk bearbetning av olika typer av ogräs, främst gräsogräs, vilket blir särskilt märkbart vid ett eventuellt förbud mot användning av glyfosat. Vissa kemiska växtskyddsmedel i odlingssystemet kan ge problem med resistens hos ogräsen vilket sammanhänger med val av växtföljder samt tidpunkt och form av jordbearbetning.

Exempel på frågeställningar där forskningsprojekt är önskvärda:

• Hur kan bättre växtföljder och ny teknik för ytlig jordbearbetning, reducerad bearbetning, direktsådd och mellangrödor i växtföljden minska behovet av kemiska växtskyddsmedel och att resistens hos ogräsen uppstår?
• På vilket sätt påverkar kombinationen av huvudgröda och mellangrödor behovet av jordbearbetning?

Jordbearbetning och precisionsteknik

Precisionsteknik i jordbruket i form av sensorer och satelliter används alltmer i odlingen.

Exempel på frågeställningar där forskningsprojekt är önskvärda:

• I vilken utsträckning kan autostyrning, precisionsgödsling, satellit- och drönarteknik nyttjas för att behovsanpassa jordbearbetningen till olika delar av fälten?

Vi ser gärna att ansökan bygger vidare på, eller knyter an till, tidigare finansierade projekt inom området.

Då S-JTIs finansiering ligger långt upp i TRL-skalan och nära nyttiggörande är det av stor vikt att projektets kommunikationsinsatser och resultatförmedling framgår i alla delar av ansökan och är sådana att resultat når ut till behovsägarna samt implementeras (budget skall finnas för detta avsnitt). I bedömningen av ansökan kommer stor vikt läggas vid effektivitet och effektfullhet visavi nyttiggörande av resultat från projektet

2. Energi

Smarta, hållbara och kostnadseffektiva energilösningar inom lantbrukssektorn (för produktion av värme, el, biogas mm) är alltmer efterfrågade. Med ökade energipriser och kostnadsökningar i hela samhället till följd av en osäker omvärld är inhemsk och gårdsnära energiproduktion en önskvärd riktning för många. Samtidigt ska energianvändningen ske i första hand med förnybara råvaror eller restprodukter och såväl produktion som användning bör vara så energieffektiv som möjligt. Med en ökad efterfråga på energi är det samtidigt krav på att minska direkta utsläpp men även genom kompletterande åtgärder, bland annat olika former av kolinlagring, så att Sverige har nettonollutsläpp 2045. Det ger möjligheter till lantbruket att utöka den gröna energiproduktionen.

Energilösningar

Energilösningarna ska vara hållbara, förnybara, klimatsmarta, gärna utsläppsfria och skapa resiliens i lantbruksföretaget. Ett systemperspektiv på produktion och konsumtion av energi är viktigt för att undvika suboptimeringar. Detta inte minst för att även ge utrymme för att kunna producera förnybara energikällor till övriga samhället. Jordbrukets potential att producera energi bör tas tillvara i så stor utsträckning som möjligt med beaktande av miljömål och livsmedelsstrategin. För detta krävs teknikutveckling – mindre anläggningar med uppskalningsmöjligheter, moduler, solenergi/paneler, vindkraft, biogas, bioenergi, batterier för lagring osv.

Lösningarna måste vara ekonomiskt hållbara för att överhuvudtaget komma i fråga. Långsiktiga styrmedel som skapar incitament för investeringar måste lösas. Negativa utsläpp kanske kan skapa nya möjligheter till alternativa intäkter för lantbruksföretag.

Vi ser gärna att ansökan bygger vidare på, eller knyter an till, tidigare finansierade projekt inom området.

Då S-JTIs finansiering ligger långt upp i TRL-skalan och nära nyttiggörande är det av stor vikt att projektets kommunikationsinsatser och resultatförmedling framgår i alla delar av ansökan och är sådana att resultat når ut till behovsägarna samt implementeras (budget skall finnas för detta avsnitt). I bedömningen av ansökan kommer stor vikt läggas vid effektivitet och effektfullhet visavi nyttiggörande av resultat från projektet det av stor vikt att projektets kommunikationsinsatser framgår i alla delar av ansökan och är sådana att kunskapen når ut till behovsägarna samt implementeras (budget skall finnas för detta avsnitt).

Avgränsningar

Sökande i stiftelsens utlysningar ska visa på var i TRL-skalan den föreslagna satsningen fokuserar. Technology Readiness Level (TRL) är en metod som bland används inom Horisont 2020 för att beteckna en teknologis mognadsgrad. Mätsystemet ger en förståelse för teknologistatus i hela innovationskedjan.  Läs gärna mer i FoU-programmet.

Sökande och samverkan 

Huvudsökande ska ha doktorsexamen eller motsvarande väl dokumenterad forskningskompetens. Utlysningen vänder sig till forskare inom alla discipliner. Varje projekt ska bestå av sökande från minst två organisationer och gärna inkludera en bredare samverkan mellan forskare, rådgivare, odlare och andra aktörer för att öka frågeställningens relevans och tillämpning i praktiken. Stiftelsen ser positivt på att ansökan samordnas eller växlas upp med pågående eller kommande relevanta satsningar eller centrumbildningar.

Kommunikation och publicering av forskningsresultat 

Samtliga projekt ska ha en väl utarbetad kommunikationsplan där behovsägarna är identifierade och en väl anpassad kommunikationsplan ska medfölja varje ansökan.

Huvudsökande ska garantera att deras forskningsresultat finns tillgängliga via Open Access inom sex månader från publiceringen. Finansiering för publiceringskostnader i tidskrifter som utnyttjar Open Access kan inkluderas som en direkt kostnad i ansökningar för forskningsprojekt.

Ansökningar 

Ansökan görs genom Stiftelsen Lantbruksforsknings ansökningssystem. Information om hur ansökningen går till finns i vår handbok. 

Observera att ansökningssystemet nyligen har uppdaterats. Uppdateringen medför elektronisk signering för huvud- och medsökande samt ansvarig chef, samt har en modifierad budgetdel.

Det uppdaterade ansökningssystem använder samma webbadress som tidigare så du som sparat sidan som favorit på datorn kommer per automatik att komma till vår uppdaterade version. Dock kräver den nya uppdateringen att man loggar in via Bank-ID. Här finns en lathund för inloggning.

Den sökande kan i denna utlysning skriva sin ansökan på svenska eller engelska.

Tider

Utlysningen öppnar 1 juni kl. 12.00 och stänger 31 augusti klockan 12.00

Beslut om finansiering tas i slutet av november. 

Sökt belopp för projekten kan vara upp till 1 MSEK/år i max 3 år.

Projektets totalbudget sätts samman av sökt belopp samt medfinansiering. I projektets totalbudget krävs en medfinansiering av minst 25% (inklusive in-kind från universitet och/eller näringen). Omkostnadpåslaget (OH) får vara maximalt 25%.

Kontakt 

Ordförande S-JTI: Wictoria Bondesson, 010-1844 540, wictoria.bondesson@lrf.se

Administration: Yvonne M Airosa, 0767-75 35 42, yvonne.miettinen@lantbruksforskning.se