Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Lantbrukets ekosystemtjänster kartlagda

En enhetlig beskrivning av ekosystemtjänsterna på en gård hjälper lantbrukaren att berätta om vad gården producerar utöver de vanliga jordbruksprodukterna – och kanske ta betalt för det.

Ekosystemtjänster är alla de nyttigheter som naturens ekosystem ger människan. Det finns försörjande ekosystemtjänster som till exempel jordbrukets produktion av mat, bioenergi och fiber, och stödjande som jordmånsbildning och markens kretslopp av växtnäring. Reglerande ekosystemtjänster är exempelvis pollinering och klimatreglering via kolinlagring, och kulturella ekosystemtjänster är bland annat jordbrukslandskapets möjlighet att ge rekreation.

Men vad är dessa tjänster mer konkret och hur kan man mäta dem? Forskare vid Chalmers, SP Food and Bioscience och JTI (de sistnämnda nu RISE Jordbruk och livsmedel) har i ett projekt undersökt hur jordbruksföretag levererar ekosystemtjänster.

Begreppet ekosystemtjänster gör det möjligt att synliggöra alla de nyttigheter som jordbruket levererar. Har vi inte ett levande lantbruk som producerar livsmedel tappar vi också många av de ekosystemtjänster som lantbrukarna förvaltar, säger Birgit Landquist, forskare vid RISE i Lund.

Nya indikatorer behövs

Tre gårdar i Halland, alla med köttproduktion och någon form av kvalitetsmärkning, studerades. Data från gårdarna utvärderades, till exempel kartor, SAM-ansökningar, skogsbruksplaner och växtnäringsbalanser från Greppa Näringen.

En litteraturgenomgång visade att indikatorer för att mäta och beskriva ekosystemtjänster främst har utvecklats för regional, nationell eller global nivå snarare än för den enskilda gården. Det kan handla om nettomängd kol som assimileras av vegetation, mullhalt, skörd per ytenhet, vattenvolymer per tidsenhet med mera.

I dag kvantifieras framför allt de försörjande ekosystemtjänsterna, de är lätta att mäta. Men den enskilde lantbrukarens beslut om markanvändning är avgörande för många fler ekosystemtjänster som är svårare att mäta, som till exempel kulturella tjänster.

Jordmånsbildning viktig

I projektet utvecklades ett antal indikatorer som kan användas på gårdsnivå. Exempel är antal djur på bete, antal studiebesök, andel fleråriga grödor, andel areal som gynnar pollinering (naturbetesmark, kantzoner, åkerholmar) samt variationsrikt landskap (meter småvatten, meter gärdsgård, antal hektar per skifte).

Vilka ytterligare indikatorer är särskilt viktiga att utveckla?

Jordmånsbildning och kolinlagring, eller med andra ord bevara och förbättra markbördigheten, är otroligt viktiga ekosystemtjänster. Här finns ett behov av att utveckla indikatorer så att jordbrukarna kan bedöma effekten av sina olika odlingsåtgärder, säger Birgit Landquist.

Bonden kan ta betalt

Få producenter använder i dag ekosystemtjänster i sin kommunikation. Den nomenklatur som nu utvecklas är enligt projektet utmärkta verktyg för att beskriva vilka nyttigheter jordbruket bidrar med utöver livsmedel. Är slutsatsen att bonden ska ta betalt för ekosystemtjänster?

Ja, varför inte? Men för att kunna betalt måste man sätta ett värde. Man kan tänka sig att lantbrukarna får betalt via stödsystemen eller att uppköpande livsmedelsföretag betalar ett mervärde för vissa insatser som gynnar ekosystemtjänster och som de i sin tur kan använda i sin marknadsföring, säger Birgit Landquist.

Projektet "Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?" i projektbanken

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress