Sockerbetor och potatis i växtföljden ökar risken för vissnesjuka

Odlare som har både sockerbetor och potatis löper större risk än andra att få vissnesjuka orsakad av svampen Verticillium på sina betor. Växtföljden blir viktig om man ska undvika svampangreppen som drar ned sockerhalten.

Det finns inga bekämpningsmedel så sortvalet kommer att bli viktigt, säger Åsa Olsson vid Nordic Beet Research. 

Men så tidigt som till nästa år finns det inga sorter som är resistenta mot Verticillium, eller kransmögel som svampsläktet heter på svenska. Åsa Olsson har dock gott hopp om att det går att hitta motståndskraftiga sorter. 

Frisk och grön blast ända fram till skörden är viktigt för att få hög sockerhalt. Halvt vissnade blad har under många år synts i betfälten utan att man har vetat vad det beror på. 

Nya metoder 

Åsa Olsson och hennes kollega Lars Persson misstänkte efter resor i USA att det kunde vara angrepp av Verticillium. Därför gjorde de en flerårig inventering i 152 betfält i hela Skåne. De undersökte jord, rötter och blast. 

Det visade sig att svampen Verticillium dahliae fanns i 44 procent av fälten under ett enskilt år. Men det tog tid att få fram resultatet eftersom det var svårt att göra analyserna och metoderna var under utveckling. Nu finns det nya molekylära metoder som har gett bättre resultat, tack vare ett samarbete med SLU-projektet Biosom.

Vi har kommit fram till bra analysmetoder och har hittat Verticillium i betor i Sverige. Vi har en grund att stå på och kan undersöka vilka skördeförluster det ger, säger Åsa Olsson. 

Stora förluster 

Det går inte att bekämpa Verticillium med fungicider. Svampen växer inne i plantans kärlsystem och hindrar transporten av växtnäring och vatten. Bladen vissnar, ibland bara på ena sidan. 

När fotosyntesen upphör kan sockerförlusten bli stor. I Nederländerna, där problemet är betydligt större, är skördeförlusten 20 procent. 

Det finns flera arter av Verticillium. I Sverige hittades Verticillium dahliae på sockerbetor. Svampen finns också hos potatis. 

Forskarna hittade svampangrepp i fält med både sockerbetor och potatis i växtföljden. 

Växtföljden viktig

28 procent av de undersökta odlarna som hade både sockerbetor och potatis i växtföljden hade en relativt stor förekomst av Verticillium i blasten. Bland odlare som inte hade potatis var det bara hos några få som forskarna hittade Verticillium. 

Odlarna behöver tänka över växtföljden. 

Det är inte lätt att förändra växtföljden när flera grödor är värdväxter. Man måste ha längre avstånd mellan potatis och sockerbetor, säger Åsa Olsson. 

Svampangreppen syns på blasten, men svampen har sitt ursprung i jorden. Den bildar så kallade mikrosklerotier, mikroskopiskt svampmycel, som finns kvar i jorden när blasten förmultnat och angriper nästa värdväxt som odlas på fältet. 

Fler svampar

Verticillium är sedan tidigare ett känt problem i raps. Men raps i växtföljden ökade inte förekomsten av svampen på sockerbetor i den här undersökningen. Rapsen angrips av en annan art, Verticillium longisporum. 

Åsa Olsson tror också att svampangreppen kan underlättas av frilevande nematoder i jorden. De gör sår på rötterna. Forskarna menar att det är viktigt att hitta bekämpningsmetoder för stubbrots- och rotsårsnematoder. 

Vissnesjuka på sockerbetsblasten orsakas inte alltid av Verticillium. Det kan också vara en annan svamp, Fusarium. Angrepp av Fusarium leder till röta i nacken på betorna. Om man inte upptäcker det i tid kan angreppen spridas till andra betor i en betstuga.

Läs mer i projektbanken