Sverigeförsöken 2023 – odlingsmaterial

SVERIGEFÖRSÖKEN 2023 Först ut i vår serie om resultat i den nationella fältförsöken är temat odlingsmaterial. Läs mer om försök med höstrapssorter, höstvete och kornsorter i norra Sverige.

Varje år publiceras en försöksbok från de omfattande fältförsöken Sverigeförsöken, som basfinansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning. 

2023 var ett utmanande år med en kombination av torka och stora regnmängder, vilket också återspeglas i resultaten från årets försöksbok. Men de svåra förhållandena har också gett försöksverksamheten möjlighet att testa olika produkter och strategier under de förhållanden där de kan ge störst mervärde för lantbrukarna. 

Här djupdyker vi i resultaten av försök med odlingsmaterialen höstraps, höstvete, korn och maltkorn.

Dvärghybrider av höstraps hade god vinterhärdighet

Tjugo olika höstrapssorter testades under året i försökserien L7-0822 i Mälardalen. Vintern och våren bjöd återigen på tuffa förhållanden och i de tre försök som blev kvar var rapsen påverkad av vintern och visade på stora skillnader mellan sorterna och dvärghybridernas goda vinterhärdighet påvisades ännu en gång. Försöken utanför Örsundsbro och Eskilstuna hade störst vinterpåverkan vilket gav dvärghybriderna rekordhöga relativtal. I Örebro var vinterns påverkan något mindre och utslaget för dvärghybriderna blev inte lika stort men även här låg dvärghybridernas skörd i toppskiktet. Sammanställningen av siffrorna från de tre försöken visar att dvärghybriderna DK Sequel, PR44D06 och DK Sephor avkastade bäst under 2023. 

Inte så stora skillnader i höstveteserien

I serien "Höstvete i mindre gynnade områden", L7-101C i bland annat Berghem, Huskvarna och Kristinehamn hittades inte så stora skillnader mellan de olika sorterna, men tidigt mognande KWS Ahoi har en signifikant lägre avkastning. Den sent mognade nykomlingen Pondus, med få försöksår, har en signifikant högre avkastning. Bright ligger högst i protein och den enda sorten som ligger signifikant högre än mätaren medan Hallfreda och Pondus har signifikant lägre protein jämfört med mätaren. 

Korn i norra Sverige

Förhållandevis många nya kornsorter har provats under 2023 i norra Sverige i serien L7-402, i bland annat Stråtjära, Söderhamn och Hedemora. Både sorter som provas i värdeprovningen för upptag på den svenska sortlistan och sorter från våra nordiska grannländer. Vid sortval av korn och havre i Norrland är förutom avkastning, mognadstid en viktig parameter. År 2023 var snittavkastningen hos mätarsorten i korn, SW Judit ca 4 600 kg/ha, sorterna Anneli, Tuomas och nummersorten LM 18042 avkastade signifikant mer än mätaren.

Över femårsperioden (2019–2023) avkastar mätaren SW Judit i snitt drygt 5 300 kg/ha och förutom ovan nämnda sorter avkastar även Amanda, SWA17525 och Lina mer än mätaren. Snittavkastningen hos mätarsorten i havre, Cilla var ca 6 400 kg/ha 2023. De två nya sorterna Gaia och Hera (som ännu inte finns på marknaden) avkastade signifikant mer. Mognadsbestämningen visar att de högavkastande nya sorterna mognar senare vilket behöver beaktas när det handlar om vilken sort som passar på den egna gården. 

Optimalt kvävebehov hos höstvetesorter

Syftet med försöksserien "Kvävebehov hos olika höstvetesorter", L7-0150 är att undersöka skillnader i optimal kvävegiva mellan olika höstvetesorter samt hur effektiva sorterna är i sitt kväveupptag. Årets försök visade på en variation i optimal kvävegiva beroende på avsättning, med relativt stor variation mellan platserna beroende på vårens nederbörd som kom i samband med gödslingen.

Årets resultat stödjer den tidigare uppdelningen mellan hög- och lågproteinsorter och vilket målprotein dessa bör ha när de når sin optimala kvävegiva. Resultatet visar att brödvetesorter med hög proteinhalt hade högst värden. Detta beror på att kvävet blev tillgängligt sent, eftersom regnet kom sent på säsongen. Sorter utan proteinreglering hade lägre värden.

Kvävebehov hos maltkorn – högt protein, liten skörd

Årets försök i serien "Kvävebehov hos olika maltkornsorter", L7-0426 visade på väldigt höga proteinhalter och låga skördar. Säsongen var utmanande speciellt för vårsäden vilket gjorde att tre av fem försök inte ingår i sammanställningen.

Proteinhalten i ogödslade led låg runt 11 procent, vilket gjorde att den optimala kvävegivan hamnade väldigt lågt – mellan 40 och 70 kg kväve beroende på vilken sort som odlades. Prospect visade precis som förra året att sorten svarar snabbare på kvävegödsling med avseende på proteinutveckling. Shetty var den sort som avkastade mest och gav det högsta ekonomiska nettot som både malt och foder. Av de tre stora etablerade maltkornsorterna (RGT Planet, Prospect och Laureate) var det små skillnader. 

Ladda ner och läs rapporten

Sverigeförsöken presenteras årligen i försöksböcker och på Sverigeförsökens egen hemsida. Här hittar du både lokala och nationella försöksresultat för enskilda år samt sammanställningar över flera år.

Ladda ner rapporten direkt på Sverigeförsökens webbplats.

Om Sverigeförsöken

Sverigeförsöken är ett samarbete mellan Hushållningssällskapen där samverkan sker mellan Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Jordbruksverket växtnärings- och växtskyddsföretag samt rådgivare, lantbrukare och myndigheter. Tillsammans skapar de en stabil plattform för forskning och utveckling inom svenskt lantbruk, vilket är avgörande för att säkerställa en hållbar, stabil och lönsam livsmedelsförsörjning.