Bild på kor

Tidig sådd minskar angrepp av jordloppor

jordloppor_webb.jpg

Den tidigare rekommendationen för att hantera jordloppor i vårraps har varit att så relativt sent för att högre temperaturer får groddplantorna att växa till fortare. Men ny forskning visar att tidig sådd kan både öka skörden och minska angreppen av jordloppor.

I vårraps är jordloppor de allvarligaste skadegörarna och denna grupp av skalbaggar kan, vissa år, i värsta fall förstöra hela grödan. Jordlopporna angriper nysådda fält och äter på de späda groddplantorna. För att skydda plantorna har utsädet traditionellt betats med insektsmedel men sedan några år finns inte längre några godkända medel tillgängliga.

För att hitta hållbara, effektiva och ekonomiskt försvarbara alternativ till betning i praktisk odling, har forskare vid SLU studerat hur markbearbetning, ökad utsädesmängd och såtidpunkt påverkar angreppen av jordloppor.

Stora skillnader i angrepp mellan olika år

Förekomsten av jordloppor varierade kraftigt mellan åren. Under år med lägre angrepp, vilket i studien var två år av tre, fanns det inget behov av betning eller annan kemisk bekämpning mot jordloppor.

– Vi tror att de stora variationerna i förekomst kan vara en naturlig cyklisk variation mellan åren på samma sätt som redan konstaterats för rapsjordloppa i höstraps. För denna skadegörare finns ett prognosverktyg och vi hoppas kunna utveckla något liknande för jordloppor i vårraps, säger Ola Lundin, SLU.

Mer utsäde inte lönsamt

Äldre försök har visat att en ökad utsädesmängd kan minska angreppen per planta. För att undersöka om detta fortfarande gäller för dagens moderna hybridsorter, testades dubbla och tredubbla utsädesmängder jämfört med de rekommenderade.

Visserligen gav ökade utsädesmängder något lägre angrepp per planta men totalskörden ökade bara det år när angreppen var som störst och inte ens då var åtgärden lönsam på grund av de ökade kostnaderna för utsäde. Vid låga angrepp minskade totalskörden vid höga utsädesmängder.

Ökade utsädesmängder är därför inte en framkomlig väg med nuvarande utsädespriser men skulle kunna bli det i framtiden om utsädet blev billigare och om angreppens storlek gick att förutsäga.

Jordloppor trivs inte bland växtresterna

Nordamerikanska studier har visat att direktsådd minskar angreppen av jordloppor. Under svenska förhållanden finns det risk att den stora förekomsten av halmrester försvårar grödans uppkomst och etablering. Forskarna ville därför undersöka effekten av en reducerad markbearbetning, ett mellanting mellan direktsådd och traditionell bearbetning. Men resultaten visade att även om reducerad markbearbetning gav något lägre angrepp jämfört med konventionell var effekten väldigt liten.

– Att angreppen inte minskade mer var en besvikelse för oss. Men vi lärde oss mycket om grödans etablering och det fick oss att gå vidare och även testa direktsådd, säger Ola Lundin.

Med direktsådd minskade angreppen kraftigt jämfört med konventionell markbearbetning. Mycket växtrester i markytan tycks störa jordlopporna, förmodligen genom att det gör det svårare att hitta plantorna och förflytta sig mellan dem. Växtresterna påverkar också mikroklimatet så att det blir svalare och fuktigare.

– Vi jobbar nu vidare med att undersöka olika maskiner för direktsådd och med olika metoder att behandla växtresterna i såbädden för att komma ifrån risker för plantans uppkomst och etablering, säger Ola Lundin.

Såtidpunkten har stor betydelse

Tidig sådd minskade angreppen av jordloppor och höjde skörden alla tre åren, även de år som angreppen var små. Tidig sådd tycks alltså gynna skörden av vårraps oavsett insektstrycket genom att odlingssäsongen blir längre.

Men risken för frost gör det också riskabelt att så alltför tidigt. Om frosten slår till precis när grödan bryter markytan kan den helt slå ut plantorna. Kylan kan också ge långsam och ojämn uppkomst.

– Därför rekommenderar vi tidig sådd men att odlaren ändå väntar till markens temperatur uppnått ca 6oC, säger Ola Lundin.

Slutrapport Projekt V1433001, FoU Växtodling ”Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps”

Nyheter
Niklas Bergman 4 IMG 1796

Ny forskningssekreterare på kansliet

Välkommen Niklas Bergman – ny forskningssekreterare på Stiftelsen Lantbruksforsknings kansli. Niklas är agronom och ansvarar för forskningsfrågor inom livsmedel-vegetabilier.

Läs mer
Vallmo Blaklint Vete Adobestock 278517232

Ny satsning på forskning om integrerat växtskydd

Nu satsar Stiftelsen Lantbruksforskning 8 miljoner kronor i en riktad utlysning för forskning om integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning (IPM och IWM).

Läs mer
Sådd Våren Adobestock 500825396

Utlysning av 40 miljoner kronor till behovsdriven lantbruksforskning

Lantbrukets egen forskningsstiftelse avsätter 40 miljoner kronor i den årliga öppna utlysningen för behovsdriven forskning för att stärka konkurrenskraften inom svenskt lantbruk.

Läs mer