Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

​Bättre kartläggning av fruktad fluga

Fruktflugan Drosophila suzukii sprider sig i Sverige i odlingar av bär och frukt. Forskare vid SLU har studerat metoder att kontrollera förekomst och skaderisk men reella bekämpningsmöjligheter saknas ännu.  

Fruktflugan Drosophila suzukii, (på engelska kallad spotted wing Drosophila, SWD), lägger sina ägg i många arter av odlade och vilda frukter och bär. Larverna utvecklas snabbt och förstör bären genom att äta dem inifrån utan att angreppet till en början syns utifrån.

Flugan kommer ursprungligen från Ostasien och upptäcktes i Europa 2008. Den har spridit sig snabbt och skador på upp till 100 % har rapporterats.

I Sverige upptäcktes flugan för första gången 2014 och de första skadorna rapporterades i efterskördshantering av hallon i Skåne 2015. Därefter har det skett en betydlig populationsökning och spridning, även norrut från Skåne. Fynd har gjorts i nästan alla odlade bär och frukter i Sverige, inklusive hallon, jordgubbar, blåbär, plommon, fläder och röda druvor.

– Drosophila suzukii orsakar årligen skördeförluster inom EU till ett värde av 1 – 2 miljarder euro och utgör nu ett ekonomiskt hot mot odlingen även i Sverige, berättar Teun Dekker, SLU.

Selektiva fångstfällor för övervakning och kontroll

För att kunna förutsäga angrepp och sätta in motåtgärder är det ytterst viktigt att kunna övervaka förekomsten av flugor. De fällor som finns på marknaden fångar även många andra insektsarter vilket gör analysen av fångsterna tidskrävande. Forskare vid SLU har därför undersökt möjligheter att anpassa lockbetena så att de blir mer selektiva för just Drosophila suzukii.

Tidigare studier har visat att vuxna flugor av Drosophila suzukii attraheras av jästsvampen Hanseniaspora uvarum. I laboratorieexperiment testade forskarna denna hypotes och jämförde även med responsen hos en närbesläktad art. Resultatet bekräftade att honflugorav Drosophila suzukii var väldigt attraherade till H. uvarum vilket inte alls i samma utsträckning gällde för deras släkting.

En fälla betad med H. uvarum jämfördes också i fält med en kommersiellt tillgänglig fälla och en fälla innehållande äppelcidervinäger som idag används för att upptäcka förekomst av Drosophila suzukii. Den kommersiella fällan fångade flest insekter totalt sett men H. uvarum var mest specifik, speciellt för honflugor av Drosophila suzukii. Dessa resultat indikerar att H. uvarum skulle vara lämpligt för övervakningsfällor men också för utveckling av beten för specifik bekämpning.

Insamling av vuxna flugor eller av larver kan förutsäga förekomsten

För att mäta förekomsten av vuxna Drosophila suzukii satte forskarna i samarbete med Jordbruksverket ut fällor och kontrollerade dem regelbundet. Fällor sattes ut i såväl odlingar av olika bär och frukter runt om i Skåne som i vilda värdväxter som fläder, slånbär och blåbär. Fällorna betades med den av Jordbruksverket rekommenderade blandningen av vitt vin och äppelcidervinäger. Vuxna flugor börjar komma i juli men fångades i odlingarna framför allt från september fram till mitten av oktober. I vilda växter fortsatte avläsningen under vintern. Vuxna flugor fångades fram till januari vilket visar att Drosophila suzukii kan förflytta sig från en värdväxt till en annan och har etablerat en population som kan övervintra i Sverige.

Bedömning av förekomsten gjordes också dels genom extraktion av larver ur bär och dels genom att samla in bär i en sluten behållare och räkna det antal vuxna flugor som utvecklades ur dem. Båda metoderna gav en bra uppfattning om hur angripen odlingen är och kan användas av odlare för att förutsäga och uppskatta angrepp och skador.

Viktigt med samarbete och kunskapsutbyte

För att minska skadeverkningarna är det viktigt att forskare, rådgivare och odlare arbetar tillsammans och forskarna har tagit initiativ bl. a. till en  interaktiv webbsida med information om Drosophila suzukii, och till regelbundna odlarmöten för att optimera informationsutbytet.

– Samarbetet med odlarna har redan lett till att flera odlare av hallon har valt sorter som mognar tidigare för att undvika skörd när antalet vuxna fruktflugor och därmed skaderisken är som högst, säger Teun Dekker.

Nya kontrollmetoder brådskar

Forskningen har gett bra metoder att konstatera förekomsten av Drosophila suzukii men verksamma kontrollmetoder saknas fortfarande i Sverige och efterlyses av odlare och rådgivare.

– Vi har testat beten som använts med gott resultatet i storskadliga odlingar i USA. Men i våra mindre svenska odlingar har vi inte fått tillräcklig effekt. Vi behöver öka attraktiviteten i betet och H. uvarum kan här vara en möjlighet. Vi söker nu efter stöd för att utforska detta, säger Teun Dekker.

Slutrapport Projekt S-15-56-589, FoU Trädgård ”Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling”

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress