Vilaplana 16 9

Extraherade kostfiber från vetekli har stor potential

Projektet ”Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter”, som är ett samarbete mellan KTH, Örebro Universitet och Lantmännen, har lyckats extrahera olösliga kostfiber i vetekli.

Vetekli är den största biprodukten i vetemjölsproduktion och innehåller värdefulla biomolekyler som kostfiber (arabinoxylaner, AX) och fenoliska ämnen (ferulasyra). Vidareförädling av vetekli till ingrediens innebär därför en möjlighet till livsmedel med prebiotisk effekt för förbättrad hälsa och välbefinnande. Här finns också goda möjligheter att baka bröd med högre fiberinnehåll och förlängd hållbarhet med arabinoxylaner. 

Att extrahera vetekli är en utmaning på grund av deras olösliga och tvärbundna struktur. Traditionellt har aggressiva alkaliska processer använts för att extrahera hemicellulosor, vilket förstör de fenoliska ämnena. 

– Vi använde istället en patenterad process med hjälp av subkritiskt vatten och enzymer, som tillåter att få ut fibrerna från kliet i lösligt tillstånd. Vi visade att uppskalning av hela processen är möjligt vilket är ett stort steg mot möjlig industrialisering. Det säger Francisco Vilaplana, universitetslektor på KTH, som varit forskningsledare och koordinator i projektet. Han menar att lösliga fibrer är mycket lättare att hantera i olika tillämpningar, till exempel som ingrediens i bakningsprodukter och andra livsmedel, samt har bättre fysiko-kemiska egenskaper som viskositet och reologi. Dessutom är de mer tillgängliga för bakterierna som finns i vår tarm, för deras fermentering och tillverkning av goda metaboliter till exempel kortkedjiga fettsyror och fenoliska ämnen som gynnar vår hälsa och välmående. 

De extraherade kostfibrerna från vetekli har stor potential inom livsmedelsområdet. Lösliga fibrer har värdefulla egenskaper i bakning genom dess vattenbindande förmåga. Det kan leda till förlängd hållbarhet i bröd. Dessutom är AX smakneutrala och svagt gulfärgade vilket undviker de nackdelarna som enzymbehandlat vetekli ger. Francisco Vilaplana ser också andra områden för AX.

– Man kan tänka sig att sätta veteklifibrerna i andra livsmedelsprodukter på grund av deras gelleringsegenskaper, som till exempel yoghurt, glass, såser, osv, där vi kan kombinera texturen och deras goda prebiotiska effekter på våra tarmbakterier. Funktionaliteten betyder också att fibrerna erbjuder viktiga egenskaper till produkten till exempel textur, vattenretentionsförmåga och längre hållbarhet, säger han. 

Hur kommer projektet att följas upp? 

– Vi har redan andra projekt på gång som använder veteklikostfibrerna för att tillverka nya livsmedelsingredienser. Detta är väldigt viktig utifrån ett miljöperspektiv, för vetekli är den största biprodukten vid vetemjölproduktion. Det vore riktigt kul om vi kunde göra interventionsstudier i större skala för att följa hälsoeffekterna av konsumtion på både på individer som är friska och på individer med metaboliska sjukdomar för att se om fiberkonsumtion förbättrar livskvaliteten. Detta är egentligen vad vi forskare vill, att förbättra människans liv och natur, säger Francisco Vilaplana.

 Läs mer om projektet "Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter" i Projektbanken

Nyheter
Falt Plojer Istock 1296872899

Medel att söka i EH Hügoths stiftelse

EH Hügoths stiftelse delar ut bidrag på mellan 3 000 och 25 000 kr för bland annat universitetsstudier i lantbrukets ekonomi, marknadsförhållanden och förvaltning samt bidrag till ekonomisk analys i försöksverksamhet i lantbruket.

Läs mer
Lantbruksforskningdagen 24 Fråga Publiken 1500 800 DSC 9718

Starkt intresse från branschen på Lantbruksforskningsdagen

Strax över 150 deltagare samlades fysiskt och digitalt på Lantbruksforskningsdagen, ett samarrangemang av Stiftelsen Lantbruksforskning och AgroVäst Gröna Möten i Skara i onsdags.

Läs mer
Webb 1500 800 LM Notis R 18 25 146 Larsmogren2

Elektronisk näsa ska mäta lökens lagringsduglighet

Lars Mogren, forskare på SLU Biosystem och teknologi, har i ett projekt undersökt möjligheten att hitta analyserbara indikatorer på lång lagringsduglighet för lök redan vid skörd.

Läs mer