Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Forskningssatsningar ska ge hållbarare mjölkproduktion i hela kedjan

Svenska forskare utvecklar verktyg för att mäta den samlade miljönyttan för svensk mjölkproduktion. Ett program finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning i samarbete med Arla innehåller fem forskningsprojekt inom mjölk med forskare från SLU, RISE och Chalmers.

– I en internationell jämförelse ligger mjölkproduktionen i Sverige redan bra till hållbarhetsmässigt, säger Ola Thomsson, SLU, samordnare för programmet.

– Men vi kan bli ännu bättre och i de olika projekten vill vi belysa hela kedjan från jord till bord eller kanske rättare sagt till mun.

Stiftelsen Lantbruksforskning stödjer arbetet för ett hållbart jordbruk och livsmedelproduktion och ligger bakom programmet ”Hållbara dieter från hållbara produktionssystem”. I ett första steg riktas fokus mot mjölkproduktionen och stöd ges till fem olika projekt som på initiativ från Arla syftar till både bättre konkurrenskraft och bättre hållbarhet för mjölknäringen.

Åtgärder i produktionsledet studeras på SLU

I ett av tre projekt förlagda till SLU studerar en grupp forskare med olika kompetenser dels hur naturbetesmarker påverkar den biologiska mångfalden och dels hur vallodlingen påverkar kolinlagringen i marken.

– Vi vet att många av landets rödlistade arter lever just i naturbetesmarker och därför hotas när dessa marker försvinner i takt med att antalet mjölkproducenter minskar, säger Pernilla Tidåker, SLU.

– Vi vet också att både slåtter och betesvallar stimulerar till betydligt bättre inlagring av kol än marker med ettåriga grödor, fortsätter Pernilla Tidåker.

Uppgiften för projektet är att utforma metoder att sätta mätbara värden på miljönyttan för dessa ekosystemtjänster, värden som sedan kan sättas i relation till annan påverkan och som kan sammanställas och kommuniceras.  Med användbara metoder blir det också möjligt att utforma rådgivning till mjölkproducenterna för att de ska bli ännu bättre på att leverera ekosystemtjänster till samhället, en rådgivning som idag saknas.

– Vi behöver ta hänsyn till många olika aspekter när vi bedömer mjölkproduktionens påverkan på miljön, inte bara klimatfrågan som är i fokus just nu, säger Pernilla Tidåker.

Medicinska aspekter i fokus på RISE

På RISE studerar forskarna livsmedlen utifrån närings- och hälsoaspekten.

– Maten har stor betydelse för folkhälsan men vi behöver också producera den på ett hållbart sätt. Därför råder det förvirring kring hur vi egentligen bör äta i framtiden, hur vi ska kunna göra både hälsosmarta och miljösmarta val, säger Ulf Sonesson, RISE.

I projektet arbetar forskarna med att sätta olika livsmedels näringstäthet i relation till dess miljöpåverkan som ett sätt att förbättra livscykelanalyser, där miljöpåverkan hittills bara mätts per kg mat. Utifrån tillgänglig medicinsk - och näringsforskning har de valt ut en metod som sedan anpassats för svenska förhållanden. Bland annat har innehållet av D-vitamin lagts till som indikator då detta är ett näringsämne där nordbor ofta ligger lågt.

Forskarna på RISE går också igenom ett stort material från en pågående långtidsstudie i Västerbotten som dokumenterat befolkningens matvanor samt frekvensen av sjukdomar, bland annat cancer och hjärt- och kärlsjukdomar över tid. Syftet är att hitta hälsoindikatorer beroende på kosten som även de kan sättas i relation till klimatpåverkan.

– Livsmedlens påverkan på miljö och hälsa är ett svårt och komplext område men vi kommer ingen vart genom att bara konstatera detta. I stället måste vi ta fram metoder som med en viss nödvändig förenkling ändå ger oss möjlighet att ta rätt beslut som är bra både för hälsan och för planeten, säger Ulf Sonesson.

Till projektet på RISE är också knutet en aktiv referensgrupp med fem svenska företag, för att med utgångspunkt i projektet utveckla förenklade beslutsstödssystem för  produktion och produktutveckling. 

Snabba och användbara resultat eftersträvas

Tidperspektiven ser något olika ut. Projektet på RISE beräknas vara avslutat i år medan de andra fyra beräknas löpa även hela 2021.

– Vi kommer att anordna ett seminarium i Uppsala i oktober 2020 för att presentera projekten. Till detta seminarium är internationella forskare inbjudna för att sätta projekten i ett internationellt perspektiv och ge förslag till hur projekten kan utvecklas vidare, säger Ola Thomsson.

Avslutningsseminarium och publicering beräknas ske om ca 2 år. Fram till dess kan den intresserade läsa mer om programmet och de projekt som ingår här.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress