Hoskord Istock 521909089

FRÅGA EXPERTEN: Bevattning viktig för avkastningen på vall

Nya fältförsök visar att vallens avkastning vid bevattning var störst på förstaskörden medan proteinhalterna var högre i både andra, tredje och fjärde skörden.

Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om bevattning av vall.

FRÅGA: Jag funderar på att investera i bevattning av min vallodling, men blir inte riktigt klok på hur jag ska göra min ekonomiska kalkyl. Under torra säsonger i framtiden så kommer bevattning bli nödvändig för vallodlingen, men hur mycket skulle bevattningen kunna påverka grovfodrets kvalitet och sammansättning ett normalår? Tacksam för hjälp med hur jag ska tänka, Bosse

SVAR: Hej Bosse och tack för din fråga! Vi har finansierat ett forskningsprojekt med fältförsök där forskarna undersökt vad som händer med kvaliteten på vall när man bevattnar den och om skördarna går att öka. Forskarna Ingrid Wesström och Abraham Joel på SLU ger här sina tips till dig:

“Generellt varierar det vad som är ett normalår i landet från väster till öster och från söder till norr. Ett exempel på det är den vanligt förekommande försommartorkan i östra Sverige där längre perioder utan nederbörd kan påverka storleken på första- och andraskörden. De förväntade effekterna av bevattningen beror inte enbart på nederbördsunderskottet. Jordens förmåga att lagra vatten som kan tas upp av vallen är minst lika viktig. Under perioder med uteblivet regn räcker det lagrade vattnet i marken på en sandjord för att försörja vallen med vatten under två till tre veckor innan påverkan på skörden blir märkbar. På en mullrik lerig mo kan vallen klara två månader utan regn.

Resultat från fyra år (2020-2023) av fältförsök med bevattning av vall med olika fröblandningar visar att bevattningen är avgörande för avkastningen. Bevattningen gav en merskörd på mellan 10 procent och 100 procent.

Första skörden hade den största avkastningen, men proteinhalten var lägre i jämförelsen med andra, tredje och fjärde skörden. Mervärdet av den högre proteinhalten i andra, tredje och fjärde skörden bör därför ingå i beräkningen av en ekonomisk kalkyl.

Nyttan av bevattning avgörs av klimat, jordtyp och förväntade avkastning; under förhållanden med vanligt förekommande torka, jordar med sämre vattenhållande förmåga, samt högre förväntade skördar kommer bevattning att ge stora positiva effekter.

Bevattning kan likställas med en försäkring som kommer att minska effekterna av torka på avkastning och resultera i en jämnare grovfoderproduktion.

Oftast läggs störst vikt enbart på kostnader för investering i bevattning och lagring av vatten och mindre vikt på följdeffekterna av en minskad avkastning. I bedömningen av nyttan med bevattning bör man även utöver normalår även ta hänsyn till hur ofta torra år infaller.”

Mattias Norrby, forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning

Nyheter
Odlad Mark På Våren 1500 800

Nya resultat visar att gräsmark på dränerad torvmark inte minskar växthusgasutsläpp

Att lägga om dränerad torvmark från åker till gräsmark har länge setts som en möjlig lösning för att minska växthusgasutsläpp. Men ny svensk forskning ger inget stöd för att det verkligen minskar klimatpåverkan – snarare visar resultaten att gräsmark kan ge högre koldioxidutsläpp än fortsatt odling.

Läs mer
Thomas Eliasson, doktorand i projektet och ko

Oväntade upptäckter om bakteriernas roll för ostmognad

Forskare har gjort flera överraskande fynd i en studie om mjölksyrabakterier och ostmognad. Upptäckterna kan ge ny kunskap om hur ostens smak utvecklas och hur moderna starterkulturer påverkar mognadsprocessen.

Läs mer
Ladugård Slu Adrien Kroese 1500 800 JF 188 241003

Forskningsmedel som får akademi och lantbruk att kroka arm 

Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning av medel till forskning, Årliga öppna utlysningen, med 40 miljoner i potten är nu öppen för ansökningar.  

Läs mer