
FRÅGA EXPERTEN: Blommande fältkanter kan gynna skadeinsekter
Skyddszoner och blommande fältkanter blir vanligare i slättlandskapet tack vare bland annat miljöersättningar. Men vad säger forskningen om vilka insekter som gynnas?
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om skyddszoner och blommande fältkanter.
FRÅGA: Åkrarnas skyddszoner kan utformas på olika sätt och en del har till exempel sått in blommor. Jag ser många fördelar med skyddszoner på mina fält, men undrar om det finns forskningsresultat på hur de påverkar insekterna? Vänlig hälsning Märta
SVAR: Tack för din fråga! Maria Viketoft, forskare vid Institutionen för ekologi har forskat på skyddszoner och kan berätta mer om hur de påverkar insekterna:
"Insådd av blommor i skyddszoner har visats ha effekt på flera olika grupper av insekter. En grupp av insekter som tydligt gynnas av blommorna är pollinatörer, framför allt honungsbin, humlor och blomflugor.
Det är i och för sig inte så förvånande då blommorna erbjuder dessa föda i form av pollen och nektar. Det är viktigt är att komma ihåg att effekten av insådd av blommor beror på vilka växtarter som man sår in.
Till exempel tycker blomflugor om bovete och koriander medan humlor i stället föredrar bland annat honungsört och olika ärtväxter. Den omgivande miljön spelar också in, det vill säga om det finns andra blommande miljöer inom räckhåll som pollinatörerna kan komma ifrån. Om det är en ensam blomremsa långt bort från andra blommande miljöer kan pollinatörerna ha betydligt svårare att hitta dit än om det finns blommande miljöer inom insekternas flygradie.
Andra insekter påverkas också av att man sår in blommor då pollen och nektar kan vara föda även för andra insektsgrupper, som till exempel naturliga fiender. De naturliga fienderna, som också kan äta skadegörare och på så sätt minska förekomsten av dessa, gynnas även av att skyddszonerna är en mer skyddad miljö och den kan också vara en lämplig övervintringsplats, till exempel för jordlöpare och spindlar.
I våra studier så ökade antalet naturliga fiender där blommor var insådda, även om effekten inte var lika tydlig som för pollinatörer. Tyvärr så kunde vi inte se att den ökade mängden naturliga fiender åt mer skadegörare i den angränsande grödan.
Det som gynnar nyttiga insekter är tyvärr också ofta attraktivt för skadegörare och det är därför en risk att man även får fler skadegörare när man sår in blommor. Våra studier visar på en viss ökning av framför allt trips och bladlöss där blommor såtts in, men det var stora variationer mellan olika fält och vilken gröda som växte på det intilliggande fältet spelade också in.
I flera fall var det inte fler skadegörare i det intilliggande fältet även om det var större mängd i själva skyddszonen. Så det är inte alltid så att blommande skyddszoner leder till fler skadeinsekter, men i vissa fall så kan det ske.
Sammanfattningsvis så visar forskningsresultat alltså att blommande skyddszoner har en positiv påverkan på mängden pollinatörer och naturliga fiender, och det fanns inget tydligt mönster med ökad mängd skadeinsekter. Dessa resultat visar att det är relevant att så in blommor för att öka mängden nyttoinsekter i jordbrukslandskapet".
Mattias Norrby, forskningschef

Boka in Lantbruksforskningsdagen 2025 redan nu
På Lantbruksforskningsdagen den 6 november presenteras de senaste resultaten från forskning som bedrivs med medel från svenska lantbrukare, via Stiftelsen Lantbruksforskning. I år arrangeras den i samarbete med Vreta Kluster i Östergötland.
Läs mer
VD-KRÖNIKA JUNI: En sommar med framtidstro för lantbruket
Sommaren står för dörren, och med den vill vi på Stiftelsen Lantbruksforskning passa på att önska alla våra samarbetspartners, forskare och lantbrukare en riktigt glad sommar.
Läs mer
FRÅGA EXPERTEN: Hållbara alternativ till svampmedel tar hjälp av de goda generna
En potatisodlare i syd undrar hur långt forskarna har kommit med att lösa oron för bladmögel och röta.
Läs mer