FRÅGA EXPERTEN: Genomiskt urval kan ge effektivare avel

Ny forskning i Sverige visar att genomiskt urval kan ge säkrare avelsvärden. Målet nu är att kunna göra sådan data tillgängligt för uppfödare av nötköttsraser nästa år.

Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och har nu fått en fråga om genetik hos nötkreatur och hur man kan få bättre avelsvärden med hjälp av modern teknik.

FRÅGA: Jag är nötköttsproducent och föder upp Charolais. Jag tycker ibland att det är svårt att förutspå vilka avelsdjur som för vidare sina goda egenskaper bäst till avkommorna. Vad händer inom forskningen på det området, finns det någon forskning i Sverige kring det som kallas genomiskt urval? Vad är största vinningen med genomiskt urval och när kan det bli möjligt för oss producenter att använda oss av det? Vänligen, Fredrik Karlsson

SVAR: Tack för din fråga! Susanne Eriksson, forskare vid Institutionen för husdjursgenetik på SLU har just avslutat ett forskningsprojekt som berör din fråga. Här är hennes svar:

“Ja, avel är en spännande utmaning och moderna avelsverktyg är viktiga hjälpmedel för att nå målen. Forskningsprojektet ”Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna”, som var finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning, har nyligen avslutats. 

Projektet drevs vid Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Växa och VikingGenetics och hade som mål att göra det möjligt att införa genomiskt urval i svensk nötköttsavel. Resultaten visade att genomiskt urval ger säkrare avelsvärden, främst för unga djur som är genomiskt analyserade. 

Den stora fördelen med genomiskt urval är just att det utifrån DNA-profiler går att veta mer om det genetiska värdet hos djur redan innan de har egna egenskapsregistreringar eller har fått avkommor. Det gör att det genetiska framsteget kan öka då avelsurvalet blir säkrare. 

I projektet gjordes genomisk analys av drygt 4 000 DNA-prover från avelsbesättningar med charolais- och hereforddjur för att skapa svenska referenspopulationer för de vanligaste raserna. En referenspopulation används för att kunna se vilka DNA-profiler som är mest gynnsamma för olika egenskaper. DNA-profilerna från dessa djur ingick i statistiska analyser tillsammans med härstamningsdata och egenskapsregistreringar för tillväxt- och slaktkroppsegenskaper. Djur av dessa raser hade också analyserats genomiskt i forskningsprojekt i Finland och i Danmark. 

Eftersom avelsvärderingen numera sker på nordisk nivå så kunde de svenska uppgifterna läggas ihop med data från Finland och Danmark vilket mer än fördubblade antalet genomisk analyserade djur. Härstamningsverifieringen görs nuförtiden med genomisk analys vilket medför att referenspopulationerna kommer fyllas på för alla raser framöver. Samarbetet med Finland och Danmark ökar också antalet djur i flera raser vilket ger säkrare skattningar av genomiskt förstärkta avelsvärden. 

Forskningsresultaten visade att hereford- och charolaisdjuren i de olika länderna är tillräckligt lika på DNA-nivå för att det ska fungera bra. När forskningsprojektet avslutades så tog ett utvecklingsprojekt vid inom Nordisk Avelsvärdering (NAV), där Växa i nära kontakt med finska kollegor arbetar för att kunna göra genomiskt urval tillgängligt för uppfödare av nötköttsraser. Förhoppningen är att genomiskt förstärkta avelsvärden för tillväxt- och slaktkroppsegenskaper ska kunna finnas på plats någon gång under nästa år”. 

Mattias Norrby Forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning