Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Grattis Catharina Alwall Svennefelt till promoveringen!

Catharina Alwall Svennefelt promoverades i lördags vid SLU:s doktorspromovering. Hon har fått medel från Stiftelsen Lantbruksforskning för att kunna skriva sin avhandling, som handlar om skadeprevention i svenska lantbruksföretag. Vi gjorde en intervju med Catharina om hennes projekt som ni kan läsa nedan. Stiftelsens VD Christian Nyrén var närvarande vid promoveringen.

Vad handlar ditt projekt om?

Svenskt lantbruk har under de senaste decennierna genomgått en omfattande strukturrationalisering som medfört att företagen blivit färre men större. Det är vanligare med anställd personal, ny teknik och en åldrande lantbrukarkår. Detta har lett till en rad nya fysiska och psykologiska hälsorisker och behov av fortsatt arbete för att förebygga arbetsskador.

I min avhandling ligger fokus på skadepreventivt arbete såsom utbildning, rådgivning och information och hur den åtgärdsstrategin används för att påverka lantbrukares säkerhetsbeteende. Traditionellt har utbildning varit det viktigaste verktyget som lantbrukets intressenter använder för att påverka arbetsmiljöarbetet med fokus på att förebygga arbetsskador. Samtidigt har utbildning som metod kritiserats av arbetsmiljöforskare för att vara ineffektiv och istället har man pratat om ökad lagstiftning som har visat sig vara effektiv. Jag argumenterar i min avhandling att utbildning har stöd över det politiska spektret såväl som av lantbrukssektorn och att annan forskning sällan haft någon form av analys om varför insatsen har misslyckats med att uppnå sitt mål om förbättrad arbetssäkerhet.

Hur har pengarna från stiftelsen Lantbruksforskning hjälpt till i projektet?

Med tanke på behovet av mer underlag och ökade kunskaper om utbildningsbaserade interventionsinsatser för säkrare lantbruksarbete gav Stiftelsen Lantbruksforskning mig möjlighet att studera utbildningsbaserade interventioner i Sverige och utveckla en djupare förståelse av hur motivation används för att påverka beteendeförändringar och de underliggande kognitiva faktorer som främjar eller hindrar dessa förändringar. För att uppnå målet har fyra studier genomförts med hjälp av mixed methods, som omfattar ämnen som; implementering och resultat av kunskapsbaserad intervention för säkrare lantbruksarbete, analys av interventioner baserat på fear appeal och dess kognitiva processer över en period av 6 år. Insikten från dessa studier och en kunskapssyntes användes för att bilda nya insikter i avhandlingens kappa.

En av studierna i avhandlingen bekräftade, som i tidigare forskning, att underrapportering av arbetsskador i lantbruket är mycket hög. Ännu viktigare, visar studien att lantbruket fortsatt är en av de mest skadedrabbade branscherna i Sverige. Trots att stora ansträngningar har genomförts för att minska arbetsskadorna så visar studien att arbetsskadorna inte har minskat om hänsyn tas till den minskade efterfrågan på arbetskraft inom jordbruket och minskningen av antalet gårdar sedan 2004.

En möjlig förklaring till dessa resultat kan vara hur olika aktörer kommunicerat behovet av förändring av sektorns arbetsförhållanden. Det konstaterades att fear appeal var det vanligaste motivationsverktyget som använts av de största aktörerna i Sverige för att påverka lantbrukarnas säkerhetsbeteende. Det blev det tydligt att det fanns en obalans mellan de typer av ”skrämmande” budskap som användes i kommunikationen och de beteenden som främjades.

Förutom detta var kostnaden i form av tid, pengar och ansträngning som krävdes för att lantbrukarna skulle få ta del av råd om t.ex. hur man minskade risker för arbetsskador onödigt hög. Potentialen var således hög för att lantbrukaren skulle undvika att följa råden.

En annan förklaring framkom efter intervjuer med lantbrukarna. Utbildningsinsatserna verkade insatserna fungera när det gällde att skapa medvetenhet och stimulera adaptivt beteende. Ur ett annat perspektiv visade många av dessa lantbrukare som gjorde adaptiva förändringar tydliga tecken på försvarsbeteenden. De var medvetna om risker (t ex deras anställda eller barn kunde bli skadade, stress, gamla pappan jobbar riskfyllt) men istället för att ta bort dessa risker fann de andra strategier för att minska nivån på sin egen rädsla. I förhållande till dessa hot lyckades interventionen öka kunskap och väcka rädsla, men var mindre framgångsrik med att uppnå det viktigaste målet om en säkrare arbetsmiljö.

Sammanfattningsvis ger denna avhandling bevis för att (åtminstone i Sverige) en del av problemet med effektiviteten i utbildningsbaserade interventioner ligger i genomförandet. Resultaten belyser också den dominerande inställningen till motivation sker genom upplevd rädsla. Fear appeal som metod kan motivera till attityd- och beteendeförändringar tillsammans med tydliga signaler om konsekvenser. Detta gör den till ett attraktivt verktyg för interventioner för säkrare arbetsmiljö inom lantbruket. Fear appeal bör dock användas med försiktighet, eftersom denna metod kan främja såväl adaptiva som maladaptiva beteenden.  Även om interventioner lyckas med att minska vissa personskador kan de mycket väl sakna ett gyllene tillfälle att minska ett brett spektrum av risker som är för "komplexa", "generella" eller "indirekta". Vidare framkommer det inte i denna avhandling om information och kommunikation som använder den känslomässiga rädslan hos lantbrukaren gör mer skada än nytta.

Hur kan man gå vidare från din forskning?

Avhandlingen pekar på flera angelägna frågeställningar och möjligheter till framtida forskning. Till exempel, bör interventioner försöka minska alla risker eller kanske fokusera på de mer komplexa riskerna som är svåra att hantera? Förmodligen bör även andra motivationsmetoder förutom rädsla, såsom altruism, lycka, humor (dvs positivt validerade tillvägagångssätt) prövas och utvärderas grundligt innan man dömer ut utbildningsbaserade interventioner som strategi för en säkrare lantbrukssektor. Att ändra säkerhetsbeteenden i lantbruket är komplicerat och utmanande. Det finansiella stödet från Stiftelsen Lantbruksforskning bidrog till ökad insikt i att förstå och ta itu med kommunikations-, motivations- och kognitiva utmaningar. 

Jag hoppas att min avhandling kan inspirera till fortsatt forskning på detta område och motiverar andra att gå utöver det ramverk som tillhandahålls för att utforska andra komplexa frågor, såsom sociala, kulturella och institutionella krafter som hämmar en säkrare arbetsmiljö på gårdarna.

Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt och innerligt tack till stiftelsen för att stödja svensk arbetsmiljöforskning med målet att bidra till fördjupade kunskaper och alternativa handlingsmetoder som ett led i en hållbar utveckling av svenskt lantbruk.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress