
Grattis Sandra Lindström till promoveringen!

I helgen promoverades disputerade forskare på SLU i Uppsala. En av de promoverade var Sandra Lindström från Tomelilla i Skåne som forskat om insektspollinerings betydelse för rapsskörden. Hon har fått bidrag från Stiftelsen Lantbruksforskning för att kunna genomföra sin studie. Sandra jobbar på Hushållningssällskapet i Skåne med lantbrukarnära forskning och utveckling.
Vad handlar ditt projekt om?
Insektspollinering kan påverka skörden positivt, men det finns inte så mycket kunskap om hur och när. Mitt projekt gick ut på att undersöka hur pollinerande insekter påverkar rapsskörden. Vi gjorde storskaliga landskapsförsök där vi placerade ut honungsbin och sedan hade fält där det inte fanns så mycket honungsbin. Samarbete med biodlare gjorde det möjligt att ha fält där det inte förekom så många honungsbin. Vi undersökte två typer av rapssorter, linjesorter och hybrider och testade dessa i slättlandskap och komplext landskap.
Det vi kunde se var att linjesorterna fick bättre skörd än hybridsorterna i fält med honungsbin. I fält utan honungsbin var skörden lika. Efter försöken åkte jag till Italien på ett utbyte till Lantbruksuniversitetet i Padua. Där genomförde jag en liknande studie, fast i betydligt mindre format. Resultaten var exakt desamma. Det är spännande att samma resultat har uppnåtts fastän det varit olika platser och olika metoder.
Hur har pengarna från stiftelsen Lantbruksforskning hjälp till i projektet?
Det har varit helt nödvändigt med det finansiella bidraget för att kunna genomföra studien. Jag kunde studera som doktorand samtidigt som jag var anställd på Hushållningssällskapet och på så sätt stå med ett ben i akademin och ett i näringen.
Hur kan man gå vidare från din forskning?
Näringen skulle behöva screena ett större antal sorter än de nio vi har undersökt, för att se om resultaten är generella för hybridsorter och linjesorter. Det är viktigt med sortvis information om pollineringsbehov för att lantbrukare ska ha möjlighet att välja en sort som passar sina pollineringsförhållanden. Det vore också intressant att ta reda på de bakomliggande mekanismerna till våra resultat.

Nya resultat visar att gräsmark på dränerad torvmark inte minskar växthusgasutsläpp
Att lägga om dränerad torvmark från åker till gräsmark har länge setts som en möjlig lösning för att minska växthusgasutsläpp. Men ny svensk forskning ger inget stöd för att det verkligen minskar klimatpåverkan – snarare visar resultaten att gräsmark kan ge högre koldioxidutsläpp än fortsatt odling.
Läs mer
Oväntade upptäckter om bakteriernas roll för ostmognad
Forskare har gjort flera överraskande fynd i en studie om mjölksyrabakterier och ostmognad. Upptäckterna kan ge ny kunskap om hur ostens smak utvecklas och hur moderna starterkulturer påverkar mognadsprocessen.
Läs mer
Forskningsmedel som får akademi och lantbruk att kroka arm
Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning av medel till forskning, Årliga öppna utlysningen, med 40 miljoner i potten är nu öppen för ansökningar.
Läs mer