Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Här växer grunden till nya ärtsorter

Ärtrotröta är en svår sjukdom för alla som odlar och producerar ärt. Det finns en ärtsort som är resistent mot sjukdomen, men som i övrigt inte har några lämpliga egenskaper. Forskare vid SLU har nu berett vägen för en ny ärtsort.

Magnus Karlsson, forskare vid SLU, var huvudsökande för projektet Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta, som finansierats av Stiftelsen lantbruksforskning. Han är växtpatolog med fokus på sjukdomar.  I det här projektet har han bland andra samarbetat med växtförädlare på Findus för att tillsammans få fram en ny ärtsort som är resistent mot rotröta, men samtidigt har goda produktionsegenskaper. 

– Det finns en ärtsort som är resistent mot rotröta, PI180693, men är olämplig för kommersiellt bruk och den korsade vi mot Linnea, som är en sort med mycket goda produktionsegenskaper, berättar Magnus Karlsson.  

De fann 120 individer efter korsningen och av dem valdes sedan de 18 mest resistenta och de 18 mest mottagliga individerna ut. I ett första steg så identifierades olika genetiska markörer. Efter statistiska tester så hittades 13 markörer som fanns med hos de resistenta individerna, men saknades hos de mottagliga.  

– Det här var ett effektivt och relativt billigt sätt att få fram genetiska markörer, vilka eventuellt kan komplettera storskaliga fältförsök, säger Magnus Karlsson. 

Ytterligare korsningar och urval resulterade i åtminstone fyra familjer som var mer resistenta och hade goda produktionsegenskaper. Dessa kan nu utgöra grunden för utvecklandet av nya sorter för kommersiellt bruk. – Det var ett mycket lyckat projekt, och att koppla ihop kompetensen inom växtförädling hos Findus med kompetensen inom växtpatologi visade sig vara otroligt lärorik.

Magnus Karlsson säger att projektet är avslutat och eftersom resultaten var så pass bra så kan Findus jobba vidare med växtförädling så att de förhoppningsvis till slut kan utveckla en sort som både är resistent och fungerar i produktionen. Själv skulle han gärna fortsätta forska på resistenta sorter, eftersom det är en viktig komponent inom integrerat växtskydd.

– Det skulle vara oerhört intressant och se om resistensen gäller även andra sjukdomar, säger han.

Crispr är en ny teknik inom genforskning. Den har inte använts i det här pro-jektet eftersom fokus var på att utveckla genetiska markörer för markör-baserat urval inom klassisk växtförädling. Magnus Karlsson tror dock att tekniken skulle kunna användas i andra liknande projekt.  

– Crispr-tekniken kräver att man vet exakt vilka gener, eller anlag, som påverkar resistensen mot rotröta, och där är vi inte ännu. Men på längre sikt är det en mycket intressant och kraftfull teknik, och det finns redan dem som börjat titta på crispr i ärt. Den tekniken skulle kunna ge mer kunskap om hur resistensen fungerar.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress