​Ingen skördeökning med fasta körspår

Trots att fasta körspår ger stora skördeökningar i länder som Australien visar ny forskning vid SLU att så kallad ”Controlled Traffic Farming, CTF”, inte ger någon högre skörd i Sverige.  

Storleksrationaliseringen har lett till att allt större jordbruksmaskiner används inom lantbruket. Upprepad körning med tunga maskiner orsakar skadlig markpackning som sitter i under många år. 

Genom att koncentrera körningarna till fasta spår som är desamma år från år minskar den del av fältet som trafikeras. Avsikten är att skapa optimala odlingsförhållanden på stor del av fältet som möjligt. Systemet underlättas av autostyrning med hjälp av GPS som används i allt högre grad. 

– Vår hypotes i försöken var att koncentration av trafiken till en mindre yta skulle leda till en högre skörd även om vi inte trodde på ökningar i nivå med de som uppnåtts i länder med betydligt lägre skördenivåer, säger Lena Holm, SLU (numera egna företaget Jordvetaren). 

Fältförsök och praktisk test i full skala 

Med syfte att undersöka och renodla effekten av fasta körspår jämfört med slumpvis körning i annars jämförbara bearbetningssystem anlade forskare från SLU traditionella fältförsök i Lönnstorp, Skåne (moränlättlera) och i Säby, Uppsala (styv lera) samt ett storruteförsök i praktisk odling på Lydinge gård i Skåne (mellan-styv lera).  Försöken låg fast och skördades i sex år för att de långsiktiga effekterna skulle kunna studeras.  

För att få en stor spännvidd i olika markstrukturtillstånd ingick försöksled med plöjning och djup plöjningsfri odling i försöksupplägget tillsammans med försöksled med reducerad bearbetning eller direktsådd. Förutom mätningar av skörden i och mellan de fasta spåren gjorde forskarna även markfysikaliska mätningar. 

För lucker jord ger sämre skörd 

De markfysikaliska mätningarna visade att fasta körspår gav en mer lucker jord med snabbare vattentransport där marken inte överfarits av hjul. Men samtidigt var skörden inte högre med fasta körspår än vid slumpvis körning. Det visar att markpackningen generellt sett inte var så hög att den ledde till skördeminskningar.   

I de fasta körspåren på Lydinge gård var skörden i spåren lägre än vid slumpvis körning vilket tydligt visar att markpackningen haft en skördesänkande effekt. I de fasta spåren på Säby var däremot skörden 5 % högre än i de spårfria ytorna. Jorden där var för lucker under torra år med vattenbrist som följd och körningen i spåren fungerade som återpackning. Eftersom det är känt att varken för lucker eller för packad jord ger hög skörd rekommenderas sedan tidigare en skonsam återpackning efter plöjning.

– Våra försök visar att det finns ett återpackningsbehov av ytskiktet också vid plöjningsfri odling. Men det gäller att använda redskap som kan ge en återpackning bara på ytan utan att i onödan packa jorden djupare ner, säger Lena Holm. 

Ingen skördehöjande effekt 

Skörden var i genomsnitt inte högre med fasta körspår än med slumpvis körning varken i de traditionella fältförsöken eller i praktiken på den gård som tillämpade CTF.  Packningsgraden var inte på en skadlig nivå och packningen gav i vissa fall t.o.m. positiv effekt på skörden i lucker jord. 

Men även om försöken inte visar på skördeökningar med fasta körspår under svenska förhållanden menar forskarna att det ändå kan vara motiverat att i vissa fall koncentrera spår. 

– Fasta körspår är inte något som passar alla. Men på stora gårdar som har väldigt tunga maskiner och lerjordar där är svårt med bärigheten kan det ändå vara något att fundera på.  I vallodlingen skulle fasta körspår kunna vara ett sätt att behålla klövern längre och därmed proteinhalten eftersom klöver är känslig för körning. Det kan också vara vettigt att samla tunga överfarter t.ex. med stallgödselspridare till fasta spår även om man inte genomför systemet fullt ut, säger Lena Holm.  

Slutrapport Projekt H1233176, FoU Växtodling ”Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur”   

Lena Holm, lena@jordvetaren.se