Bild på kor

Majsmodell visar vägen för andra grödor

ensilagemajs.jpg

Forskare vid SLU har jobbat med en tysk modell för majsodling som gör att odlaren kan välja rätt sort för sina förutsättningar. Forskarteamet jobbar vidare med att hitta liknande modell för andra grödor.

Det finns en omfattande internationell forskning om majs, men mycket lite är gjort i Norden. Majs är en riskgröda i hela Europa och för att få en så stor ensilageskörd som möjligt väljer odlare ofta relativt sena sorter. Det finns då risk för att majsen inte mognar. 

I det senaste projektet undersökte forskare från SLU om det fanns någon bra prognosmodell för att bestämma när majsen ska skördas. De valde därför att skörda sorter av olika mognadstid vid olika tidpunkter för att undersöka mognadsförloppet på tre platser i södra Sverige. 

Majs mognar vid olika tidpunkter 

- Sorter av majs är som ett ungdomslag i fotboll, alla är inte mogna vid exakt samma tidpunkt, säger Mårten Hetta. 

Med hjälp av prognosmodellen kan vi få veta när det är dags att skörda respektive sort. Mårten Hetta, forskare i husdjursvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har tillsammans med andra SLU-forskare genomfört flera projekt om ensilagemajs som finansierats av medel från Lantmännens forskningsstiftelse, Stiftelsen lantbruksforskning, och Partnerskap Alnarp. 

Modell för ensilageodling 

I projektet har Magnus Halling, forskare vid SLU Uppsala, testat den tyska MAISPROQ-modellen som är framtagen för ensilagemajs på kontinenten. I modellen förs data in från främst väderlek och sortegenskaper och den förutser när majsen bör skördas. Ju närmare skördetidpunkten, desto mer exakt tidpunkt kan modellen visa om man använder aktuellt väder.  

De kom fram till att det finns ett stort behov att skatta risken så att man väljer rätt majssort när lantbrukare beställer utsäde eftersom vädret kan variera mycket mellan åren. Det finns tidig, medelsen och sen majs. Den tidigare är bra om det blir en sval sommar och den sena om det blir en varm.  

- En sak många gör är att titta för mycket på generella resultat som visar att sen majs ger högst skörd. Men då krävs det också en bra sommar, säger Mårten och påminner om den svala sommar vi hade 2017. 

Nu är det den första delen av projektet avslutad och teamet vid SLU går vidare till nästa steg i forskningen och utvärderar alternativa modeller som kan ha större potential att förutsäga majsens utveckling och tillväxt. Den tyska modellen som använts i projektet var bra, men är begränsad då få markfaktorer kan tas med. Den går bara att använda på majs, men kommer ursprungligen från en vallmodell utvecklad i Sverige. 

Test av ny australiensisk modell 

Forskarna har hittat en ny australiensisk modell som har moduler för flera grödor och med bättre möjlighet att ta hänsyn till markfaktorer. Den ska fungera som en app där man lägger in sin geografiska plats och väljer sort och jordart.  De undersöker nu om modellen kan anpassas för ensilagemajs under svenska förhållanden. Den blir då mer lämpad för svenska förutsättningar där olika arter ofta ingår i växtföljden.  

- Den nya modellen har större möjlighet att fånga in samspel mellan grödan, marken, vädret och skötselåtgärder. Detta medför att modellen säkrare kan hjälpa lantbrukaren att välja den bäst lämpade majssorten utifrån information om avkastning, näringskvalitet och möjligheten att uppnå mognad, säger Magnus Halling.
Nyheter
Mingel Foto Cajsa Lithell Mjolkveckan24 10

Mjölkveckan är en viktig samlingspunkt

Under Mjölkveckan 2024 på SLU hölls en heldagskonferens med omkring 170 deltagare på plats och digitalt. Stiftelsen Lantbruksforskning är tillsammans med SLU Future food partner och finansiär till arrangemanget.

Läs mer
Unga Bonder Majsfalt Spegelvänd Istock 1181480279

FRÅGA EXPERTEN: Forskarna arbetar för att kartlägga hönshirsens resistens

Det besvärliga ogräset hönshirs har utvecklat resistens mot kemisk bekämpning i många länder. Forskningen arbetar för att kartlägga hur resistensen uppstår.

Läs mer
Falt Host Istock 1415784088

FRÅGA EXPERTEN: Styva leror kräver större givor kalk

Den vanliga givan på 6-8 ton kalk per hektar verkar vara för låg på riktigt styva leror. Där visar studier att det kan behövas 12-15 ton strukturkalk per hektar för att minska fosforläckage.

Läs mer