Mångfunktionella mjölkgårdar bidrar till hållbarhet

Det var i samband med diskussioner om jordbrukets klimatpåverkan som Pernilla Tidåker, universitetslektor i livsmedelssystem vid Sveriges lantbruksuniversitet, upplevde att det hade blivit ett för ensidigt fokus på klimataspekten. Istället för att titta på vad de faktiskt gör bra bedöms jordbruken som dåliga för miljön eftersom de har relativt höga klimatutsläpp. 

– Klimatpåverkan är en viktig aspekt att tala om såklart, men jordbruket påverkar ju så mycket annat. Ofta likställs miljö med klimat och vi ville problematisera detta och istället lyfta hur jordbruket bidrar till viktiga ekosystemtjänster som till exempel pollinering, kvävefixering och kolinlagring. 

Mjölkgårdarnas bidrag till ekosystemtjänster

I projektet ”Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet” ville hon lyfta fram en speciell produktionsgren: mjölkgårdarna, och ta reda på vilka funktioner i naturen de bidrar till. Genom att använda befintliga data från bland annat Jordbruksverkets blockdatabas kunde Pernilla Tidåker och hennes forskarteam ta fram indikatorer på hur olika gårdar bidrar till olika ekosystemtjänster. Det visade sig att gårdar med mjölk- och nötköttsproduktion hade mer varierade landskap, småbiotoper och naturbetesmarker jämfört med närliggande gårdar som enbart ägnade sig åt växtodling. 

– Gårdar med idisslare bidrar stort till ekosystemtjänsterna genom att i större utsträckning gynna pollinering och bra växtföljder. Hög andel vall gynnar kolinlagring och markens bördighet. Det är viktigt att lyfta fram, eftersom dessa typer av gårdar ofta får kritik när man jobbar mot klimatmålen, säger Pernilla Tidåker. 

Kolinlagring i beräkningen minskar produktionens utsläpp

På tal om kolinlagring så visade en delstudie inom projektet att kött- och mjölkgårdar hade de största kolförråden i marken jämfört med växtodlings- respektive grisgårdar. Därefter jämfördes kolinlagringen på mjölkgårdar med klimatvärden som används i livscykelanalys av mjölk för att uppskatta kolinlagringens effekt på den svenska mjölkproduktionens klimatpåverkan. Resultatet visade att mjölkgårdarna lagrade i genomsnitt 0,4 ton kol per hektar och år i matjorden, vilket motsvarar drygt en femtedel av mjölkproduktionens utsläpp av växthusgaser. Genom att ta med detta i beräkningen minskar mjölkens klimatpåverkan avsevärt, menar Pernilla Tidåker. 

– Det var en stor överraskning och inte självklart på något sätt att detta skulle gå att mäta över tid. Vi vet inte ännu hur det hänger ihop, men om jag spekulerar kan det bero på att mjölkgårdarna har ökat sina skördar och därmed skörderester över tid. Det är något vi har sett generellt. 

Mångfunktionella gårdar bidrar till miljönyttor

I en delstudie inom projektet undersökte forskarna hur mycket av det totala värdet från mjölk- respektive nötköttsproduktionen som kunde kopplas till olika miljötjänster. Resultatet visade att den gård som fokuserade mest på ekosystemtjänster skulle kunna fördela en tredjedel av sina klimatutsläpp på dessa. Det vill säga, en tredjedel av det ekonomiska värdet från en gård kom inte bara från produktionen av mjölk och kött, utan även från andra miljönyttor som gården bidrog till. 

– Det visar hur mångfunktionella dessa gårdar är. Även om ekosystemtjänster inte alltid syns i traditionella miljöberäkningar är de uppenbart värdefulla och det är därför viktigt att få en bättre förståelse för hur ekosystemtjänster hänger ihop med produktionen, säger Pernilla Tidåker. 

Möjlighet för beslutsfattare att bredda debatten

 Hon menar att det är svårt för enskilda lantbrukare att kommunicera hållbara värden i mjölkproduktionen och att projektet snarare vänder sig mot mejeriföretag och beslutsfattare som har möjlighet att öppna för diskussion och bredda debatten. 

–Det finns en risk att åtgärder genomförs som förvisso minskar klimatpåverkan, men som även påverkar landskapet och den biologiska mångfalden negativt, till exempel minskad betesmarksareal. Det måste finnas en förståelse för att man kan bidra till hållbarhet på många sätt, inte bara genom att minska klimatpåverkan, säger Pernilla Tidåker.