Så kan du utveckla gården utan att öka djurantalet

Stiftelsens forskningschef Mattias Norrby svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om att utveckla sin mjölkgård på egna villkor.

Att inte vilja växa behöver inte vara ett hinder. En ny studie lyfter hur mindre mjölkgårdar kan utvecklas på egna villkor – och samtidigt spela en viktig roll för svensk livsmedelsberedskap.

Hej Experten!

Som rådgivare på mjölkgårdar har jag ibland svårt att hitta argument för de mindre gårdar som inte är intresserade av att växa utan vill behålla sin nuvarande besättningsstorlek med endast en mjölkningsrobot. Finns det forskning att luta sig mot kring för och nackdelar för dem?

Hälsningar Erik

Tack, vilken bra fråga! Jag vände mig till Lisa Ekman, veterinär och forskare vid Örebro universitet, SLU och Växa Sverige för att höra om hon kunde svara dig och här är hennes svar:

“Det finns flera anledningar till att stötta mjölkproducenter som vill utveckla sin verksamhet utan att öka djurantalet. Under en längre tid har mindre mjölkgårdar haft svårt att överleva, statistiken visar tydligt att våra svenska mjölkgårdar blir allt färre och allt större. Att gårdar försvinner får flera negativa följder, inte minst för livsmedelsberedskap, men även för kulturlandskap, biologisk mångfald och för landsbygdsutveckling. Man brukar säga att mjölkproduktionen är ryggraden i svenskt lantbruk, och en gård leder till många arbetstillfällen i hela livsmedelskedjan. I den nya Livsmedelsstrategin 2.0. från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet är ett av målen att skapa goda förutsättningar just för små jordbruks- och livsmedelsföretag i hela landet.

I ett forskningsprojekt som avslutades under 2025, finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning, har forskare vid Växa, SLU och SVA undersökt förutsättningar för just mindre mjölkgårdar. Projektet visar att det finns flera fördelar med att ha en mindre besättning. En anledning som lyftes var att det ofta handlar om att anpassa produktionen till de lokala förutsättningarna, så som tillgång till mark, foder och beten.

I skogs- och mellanbygd blir det ofta väldigt stora avstånd om besättningsstorleken ökar, samtidigt som det är just i skogs- och mellanbygd som vi kan utnyttja kornas förmåga att omvandla vallfoder och bete till högkvalitativa livsmedel. Att driva en stor mjölkgård innebär ofta arbetsgivaransvar och företagsledning, vilket inte passar alla. Många lantbrukare med mindre gårdar lyfter att de trivs med ett omväxlande arbete som följer årstiderna, att de inte har något personalansvar, och att det mesta på gården kan skötas av en person (även om det ofta finns utrymme för att ha någon anställd eller ta in avbytare ibland).

Flera gårdar i studien hade hittat andra sätt att utveckla verksamheten utan att samtidigt öka antalet mjölkande kor. Exempel på sådan utveckling kan vara att öka resurseffektiviteten och förbättra arbetsmiljön genom ombyggnationer och andra förbättringar av arbetsmiljön. Att utveckla verksamheten med flera produktionsgrenar eller vidareförädling av mjölk, kan ge flera ben att stå på, vilket ökar motståndskraften mot exempelvis prisfall på mjölken. Det finns också specifika utmaningar för mindre gårdar, där det ofta handlar om ekonomiska förutsättningar, möjligheter att få investeringsstöd och banklån till investeringar utan att utöka produktionen samt att det är ont om avbytare på många håll i landet".

Forskningschef Mattias Norrby svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om att utveckla sin mjölkgård på egna villkor.