Djupa rötter ger nytt hopp för svensk vall

Ett flerårigt vetegräs med djupa rötter kan bli ett nytt komplement i svensk vallodling. Försök vid SLU visar att kernza tål både torka och regn, ger god återväxt och näringsvärde, men kräver fortsatt forskning innan storskalig användning.

Fler torkperioder, ojämn nederbörd och minskad skördestabilitet – klimatförändringarna väntas påverka vallproduktionen i norra Europa i ökande grad. De arter av vallfoder som används i Sverige idag, framförallt timotej och ängssvingel, är dåligt anpassade till de nya förhållandena. Behovet av en vallgröda som bättre står emot extremväder är således stort. Kajsa Lätt, doktorand vid SLU, undersöker vilka alternativ som skulle kunna fungera bättre i ett förändrat klimat. Hon menar sig ha hittat ett lovande alternativ i det fleråriga vetegräset trubbkvickrot, som säljs under handelsnamnet kernza.

– I USA har det använts i tio års tid och man har sett att det tål både torka och stora mängder regn. I Sverige upplever vi båda, ofta under samma säsong. Därför är den intressant i ett klimat som blir både varmare och blötare, säger Kajsa Lätt.

Kan skördas flera gånger

Kernza skiljer sig från ettåriga spannmålsgrödor genom att den kan skördas flera gånger. Den främsta fördelen är det djupa rotsystemet, som gör att grödan inte är lika torkkänslig eftersom den kan ta upp vatten längre ner i jorden. På grund av att grödan är flerårig kan rötterna ta upp kväve efter skörd, vilket minskar läckaget till vattendrag. Dessutom behöver kernza inte sås om, vilket minskar behovet av jordbearbetning.

– Eftersom jag är husdjursagronom har vi skördat det som grovfoder, det vill säga när det inte ännu har utvecklats någon kärna, och utvärderat näringsinnehållet. Men det kan också användas som spannmål och i USA marknadsförs den ibland som ett glutenfritt alternativ. Det är inte helt korrekt, eftersom den fortfarande innehåller glutenproteiner, om än i lägre halter.

För att undersöka näringsinnehållet i svenskodlad kernza gjordes fältförsök på tre platser i Sverige: Umeå, Rådde och Alnarp. Sådden gjordes 2023 och den första skörden togs 2024 vid tre olika tidpunkter: tidig (maj/juni), mellan (juni/juli) eller sen (juli).

– Analyserna för 2024 ser väldigt bra ut. Proteinnivåerna ligger i nivå med traditionella vallgrödor. Ju senare vi skördar, desto högre blir avkastningen, men ju tidigare vi skördar desto högre näringsinnehåll. Det är i linje med andra sorter, säger Kajsa Lätt.

Effekter av olika kvävegivor undersöktes

Utöver geografisk spridning och skördetidpunkt undersöktes även effekten av olika kvävegivor: 0, 140, 210 och 280 kilo kväve per hektar och år. Resultaten visade att ökad gödsling generellt gav både bättre avkastning och näringsinnehåll. Men bara upp till en viss nivå.

– Över cirka 105 kilo kväve per hektar och skörd planar effekten ut. I Umeå var näringskoncentrationen något högre än söderut, men avkastningen var lägre. Lägre temperatur och färre soltimmar påverkar både hu mycket näring växten kan ta upp och hur mycket den kan växa. Skördarna i Rådde respektive Skåne var relativt lika, säger hon.

Försöken visade också att kernza har god återväxt, vilket möjliggör två skördar per år.

Än så länge är det inte aktuellt att kernza ska ersätta traditionella vallgrödor i Sverige. I stället ses den som ett komplement, särskilt på marker där vallodling ofta misslyckas.

– Framförallt på jordar där det är svårt att skörda vall på grund av torka eller översvämningar. På exempelvis Öland och Gotland är vattenbrist ett återkommande problem under somrarna.

Härstammar från USA

Kernza härstammar från ett vildväxande flerårigt gräs i USA. Redan 1988 inleddes ett förädlingsarbete för att förbättra egenskaper som fertilitet och fröstorlek. Den första storskaliga skörden togs 2010 och 2019 lanserades den första spannmålssorten kommersiellt i USA. År 2022 utsågs kernza till en av de tio mattrender att hålla ögonen på av den amerikanska livsmedelskedjan Whole Foods Market. Idag testas och används grödan över hela världen och beroende på om den ska användas som djurfoder eller spannmål finns numera flera olika sorter.

Kan fungera som grovfodergröda i Sverige

Trots det internationella intresset befinner sig Sverige fortfarande på forskningsstadiet. Kajsa Lätt är mycket nöjd med resultaten från 2024 års skörd och inväntar nu analyserna från 2025. Innan en bredare användning blir aktuell behöver det dock säkerställas att fodret fungerar väl för djuren.

– I svenska förhållanden ser jag ett större värde i kernza som grovfodergröda än som kärngröda. Kärnavkastningen är fortfarande relativt låg, medan den vegetativa tillväxten och återväxten gör den väl lämpad för mjölk- och nötdjur, samt får och lamm, säger hon.

Om allt går enligt planerna tror Kajsa Lätt att kernza kan finnas på den svenska marknaden inom tre till fem år. Hur snabbt det går beror främst på tillgången till utsäde.

– Det utsäde vi använder idag kommer från USA, men odlingen ökar i både Sydamerika och Europa. Om grödan fortsätter att prestera lika bra där som i Sverige blir det förhoppningsvis lättare att få tag på utsäde även här, säger hon.

KOMMENTAR: Kan bli komplement i svenskt grovfoder

Det är inte första gången kernza odlas i Sverige. Enligt Ola Hallin, försöksledare på Hushållningssällskapet, testades grödan för några år sedan på en demonstrationsyta på Rådde gård.

– Min erfarenhet är att den är svåretablerad. Det var en utmaning när vi hade anlagt demonstrationen och första året fick vi inte så stor skörd, säger han.

Samma sak skedde under de nya försöken när kernza såddes i antingen renbestånd, tillsammans med rödklöver eller med blålusern. Detta för att dra nytta av klöverns och blålusernens kvävefixering till kernza. Till en början konkurrerade dock rödklövern nästan ut kernza.

– Vi kunde nästan inte hitta några kernzaplantor, bara klöver.

Men tålamod är en dygd och efter något år började kernza att hävda sig. Rik på den erfarenheten tror Ola Hallin att kernza kan komma att bli ett viktigt komplement inom svenskt grovfoder.

– Jag tror det kommer att vara en viktig nischgröda. Jag ser det som ett alternativ att plocka in under vissa förutsättningar. I och med att den har så djupt rotsystem är den är speciellt användbar i torra områden.

Framöver vill han ta reda på om det går att skörda kernza tre gånger per år till grovfoder. I försöken har de hittills tagit två skördar per år, men Ola Hallin vill undersöka om det går att skörda i maj, juli och september. Detta för att få högre smältbarhet på samtliga skördar.

– Men klarar den av så täta skördeintervall? Det finns fortfarande mycket att lära sig om kernza.

I övrigt intresserar sig Ola Hallin för rörsvingel som han menar har egenskaper som, likt kernza, passar i torra områden. Men rörsvingel kräver en intensiv skörd och skörd vid rätt tid, annars blir fodret mer svårsmält.

– Den har en högre avkastning vid torra förhållanden. Men det handlar inte bara om hög avkastning utan det är även viktigt att kolla på foderegenskaperna. För att få ut maximal näringskvalitet krävs en intensiv skördestrategi med rätt tajming.