FORSKNING PÅ GÅNG: Forskare testar nya metoder för att öka daggmaskarnas nytta i jordbruket

Daggmaskar spelar en avgörande roll för jordens struktur och bördighet, men paradoxalt nog är de ofta färre i jordar där deras insatser skulle göra mest nytta.

Projektet ”Rumsliga och tidsmässiga effekter på markhälsa av daggmaskåteretablering i åkermark”, leds av forskaren Wiebke Mareile Heinze. Syftet är att förstå hur riktade åtgärder i jordbruket kan öka daggmaskarnas aktivitet och därmed förbättra markens struktur, luftning och dränering; faktorer som är avgörande för växternas tillväxt och jordens långsiktiga hälsa.

– Daggmaskar är viktiga ekosystemingenjörer som påverkar många viktiga funktioner i marken. Jag hoppas att vi kan öka kunskapen om deras beteende och hitta metoder för att främja deras populationer där de kan göra mest nytta, säger Wiebke Mareile Heinze.

Bakgrunden till projektet är att jordbruksmark ofta drabbas av markpackning, vilket försämrar både växtproduktion och markens ekosystemtjänster. Genom att kombinera laboratoriestudier och fältförsök vill forskarna identifiera vilka organiska material och åtgärder som bäst stimulerar daggmaskarnas grävningsaktivitet och spridning i jorden.

Projektet genomförs genom två parallella delar: Under de första två åren utförs laboratoriestudier för att undersöka daggmaskarnas reaktioner på olika organiska material. Samtidigt pågår en treårig fältstudie där forskarna följer hur daggmaskpopulationer, markstruktur och grödornas tillväxt utvecklas över tid och rum i jordbruksmark.

– Vårt långsiktiga mål är att identifiera praktiska och effektiva metoder för att öka daggmaskpopulationerna och deras aktivitet i åkermark. Resultaten kan visa hur vi kan förbättra markhälsan samtidigt som vi stödjer markfaunan och bidrar till ett mer hållbart jordbruk, säger Wiebke Mareile Heinze.

Forskningsprojektet beviljades medel i den årliga Öppna utlysningen 2025 och beräknas pågå under tre år vid SLU. Läs mer

Texten publiceras i samarbete med AGRIA forskningsfond.