FRÅGA EXPERTEN: Svårt att mäta fosforhalt i kalkrika jordar
Forskningschef Mattias Norrby svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om mätning av fosforhalter.
Fosforhalten kan bli kraftigt överskattad i kalkrika jordar. SLU-forskare förklarar varför – och ger råd om hur du får säkrare underlag för gödsling.
Forskningschef Mattias Norrby svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om mätning av fosforhalter.
Hej Mattias! Jag deltog på Lantbruksforskningsdagen via nätet och har en fråga kopplad till föreläsningen om fosforhalter. Jag undrar om P-AL-värdena verkligen stämmer på mina kalkrika jordar. Finns det bättre sätt att mäta fosfor och ge mer träffsäkra gödslingsråd? Ser fram emot svar! /Marta
Hej Marta! Tack för en bra fråga! Den skickar jag vidare till Sabina Braun, forskare vid SLU, som höll presentationen om sin forskning om fosfor i matjord och alv i långliggande försök. Så här svarar hon:
“Fosfor binds på många olika sätt i marken, det kan absorberas på markens ytor, bilda nya mineraler eller finnas inkluderat i organiskt material. Hur det binds, och hur hårt det binds, beror på markens egenskaper. Detta gör det väldigt svårt att hitta en universell metod för att mäta markens växttillgängliga förråd av fosfor.
I Sverige använder vi P-AL, en sur kemisk extraktion som löser upp de järn- och aluminiumrika mineral i marken som tenderar att binda fosfor lättillgängligt för växter. Problemet är att denna sura extraktion också löser upp kalciumfosfater och därmed frigör fosfor som inte är lika tillgängligt för växtupptag. I en sur eller neutral jord är detta inte ett problem men i en kalkrik jord med pH över 7 kommer P-AL-talet sannolikt att vara mycket högt även om det verkliga förrådet av lättillgänglig fosfor är litet.
Det finns andra metoder som är mer lämpade för kalkrika jordar, till exempel P-Olsen som är en alkalisk extraktion med bikarbonat. Nackdelen med att använda andra typer av tester än P-AL är att de inte är kalibrerade för svenska förhållanden. Vi har alltså inte något forskningsunderlag som kan dela upp P-Olsen i olika klasser och som kan säga när det lönar sig att fosforgödsla. Vill man ändå använda sig av till exempel P-Olsen får man försöka hitta rekommendationer från andra länder som har den som standardmetod, som Danmark eller USA.
Fosfortalet, oavsett hur det är uppmätt, är också bara en indikation på markens förmåga att leverera fosfor till grödan. Det är viktigt att lära känna sina jordar, att ta hänsyn till sin växtföljd och fundera på när och hur man använder fosforgödsel. Prioritera att gödsla grödor med större fosforbehov och radmylla om möjlighet finns. Eftersom fosfor har låg rörlighet i marken kommer också alla åtgärder som gynnar rotutveckling att öka växtens möjligheter att ta upp fosfor.
Sammanfattningsvis är svaret på frågorna: Nej, P-AL-värdena stämmer antagligen inte på dina kalkrika jordar och nej, i nuläget finns inga mer träffsäkra metoder utvecklade för svenska förhållanden.”
1 april 2026
Den 1 april byter vi ansökningssystem (och det är inte ett skämt)
Under första halvåret 2026 sker flytten av stiftelsens ansökningssystem. Läs mer om processen här.
26 mars 2026
Djupa rötter ger nytt hopp för svensk vall
I ett samarbete med tidningen Lantmannen presenterar stiftelsen aktuell forskning. I nr 2 2026 intervjuades Kajsa Lätt om forskning för att hitta alternativa vallgrödor i ett förändrat klimat.
24 mars 2026
FORSKNING PÅ GÅNG: Ska hitta hållbara alternativ till kemiska växtskydd
Ett nytt forskningsprojekt som beviljades medel i Stiftelsen Lantbruksforsknings årliga Öppna utlysning 2025 ska hjälpa svenskt jordbruk att säkra goda skördar med minskad miljöpåverkan.
