NY FORSKNING: Fler laktationer ger både högre lönsamhet och lägre metanutsläpp

En ny studie från SLU visar att förbättrad fertilitet är det mest effektiva sättet att få kor att stanna längre i produktion – och att det samtidigt minskar metanutsläppen. Forskningsprojektet har genomförts med medel från Stiftelsen Lantbruksforskning.

Forskningsresultaten visar att om korna får ett år längre produktiv livslängd, tack vare bättre fertilitet, behövs färre rekryteringskvigor och färre kor slås ut i förtid. Det ger både minskade utsläpp och en starkare ekonomi på gården.

– Projektet startade efter en flerårig diskussion om mjölkkornas livslängd. Man såg att det genetiskt fanns potential för korna att bli äldre, men det visade sig inte i praktiken – kornas medellivslängd låg ganska stabilt på cirka 60 månader. I projektet ville vi fördjupa oss i och komplettera de tidigare studier som gjorts inom ämnet, säger Mikaela Lindberg, forskare vid SLU och ansvarig för forskningsprojektet “Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar”.

– Vi kunde bland annat visa att genom att minska andelen rekryteringskvigor, till exempel genom att seminera med en del köttras på de kor man inte vill gå vidare med i aveln, kan man öka medellivslängden i besättningen, minska metanutsläppen på gårdsnivå och få bättre lönsamhet, säger Mikaela Lindberg.

I projektet undersöktes också utslagsorsaker hos förstakalvare, vilka främst är fertilitetsproblem och låg mjölkavkastning, samt mjölkens egenskaper hos kor i olika laktationsstadier. Små skillnader kunde ses mellan yngre och äldre kor, men de var så marginella att de varken påverkar ersättningen till bonden eller mejeriets kvalitetskrav.

– Vi såg att mjölksammansättningen inte förändrades negativt av att ha en högre andel äldre kor i besättningen, säger Mikaela Lindberg.

I projektet använde forskarna bl.a. simuleringsprogrammet SimHerd och analyserade data från svenska mjölkgårdar för att utvärdera effekterna av olika skötselstrategier, programmet var en bidragande anledning till att de kunde få med många parametrar i en och samma forskningsstudie.

– Jag tycker det är viktigt att undersöka hur olika typer av management påverkar resultaten på gården, både produktionsmässigt, för djurens välbefinnande och med tanke på miljö och ekonomi. I den här studien kunde vi använda simuleringar som tar hänsyn till väldigt många faktorer på gårdsnivå och som speglar verkligheten, vilket gjorde att vi kunde visa resultat av förändrat management på ett konkret sätt, säger Mikaela Lindberg.