NY FORSKNING: Så ska små mjölkgårdar få bättre förutsättningar
En ny studie har undersökt villkoren för mindre mjölkgårdar. Resultaten visar bland annat att det skulle behövas mer riktat stöd till mindre mjölkgårdar.
I ett nyligen avslutat forskningsprojektet kartlades förutsättningarna för gårdar som har max 75 kor, med fokus på arbetsmiljö, djurvälfärd, klimatanpassning, miljöpåverkan och smittskydd.
-
Projektet har tagit fram flera konkreta förslag för att se till att de småskaliga mjölkgårdarna finns kvar i framtiden:
Insatser från politikerna: Det borde till exempel inrättas stöd för att underlätta generationsskifte, men också investeringar i infrastruktur och att den nationella livsmedelsstrategin inkluderar små mjölkgårdar.
Skräddarsydd rådgivning: Små gårdar har på många sätt andra förutsättningar än stora gårdar. Det behövs rådgivning som tar hänsyn till deras förutsättningar, men också fler nätverk.
– Jag hoppas att politiker och beslutsfattare kommer att använda forskningsresultaten för att främja en mer diversifierad mjölkproduktion i landet, där det ges förutsättningar för både mindre och större gårdar att överleva, säger Lisa Ekman, på Sveriges Lantbruksuniversitet, som har lett projektet "Mindre mjölkkobesättningars roll i en hållbar och robust svensk livsmedelsförsörjning".
Både små och stora gårdar behövs för bättre beredskap
Mjölkkor är en viktig del av svenskt lantbruk. Det behövs både små och stora gårdar. Små gårdar bidrar till biologisk mångfald och att det finns en fungerande livsmedelsförsörjning över hela landet.
Men under de senaste årtiondena har antalet mindre mjölkgårdar minskat kraftigt. Utvecklingen är särskilt tydlig i norra Sverige.
– Om man tittar på ett hållbart livsmedelssystem och beredskapsläget i Sverige så är det inte optimalt med väldigt få och stora produktionsenheter. Vi har bra förutsättningar för att ha mjölkproduktion i lite mindre skala. Därför ville vi undersöka förutsättningar för just mindre gårdar, för att ta reda på vad lantbrukarna själva upplever kring detta, säger Lisa Ekman.
På små gårdar kan arbetsbelastningen vara hög, man jobbar ofta ensam och det finns ganska små möjligheter till ledighet eller att ta semester. Det leder i sin tur till stress och att man sliter på kroppen.
Stort engagemang för studien
Arbetsbelastningen är en bidragande orsak till att unga tvekar att ta över gårdar. En annan stor utmaning är lönsamheten. Småskaligt jordbruk har inte samma stordriftsfördelar som de större jordbruken, men ska ändå konkurrera på samma marknad.
Lisa Ekman berättar att hon har mött ett stort engagemang när hon pratat med lantbrukarna.
– Jag upplever att de allra flesta är måna om att det ska finnas förutsättningar för att bedriva mjölkproduktion i hela landet. Det här är det första forskningsprojekt som jag varit inblandad i där jag upplevt att lantbrukarna är uppriktigt tacksamma för att forskningen bedrivs, för att deras behov lyfts upp.
Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning: O-21-20-635 Mindre mjölkkobesättningars roll i en hållbar och robust svensk livsmedelsförsörjning
26 mars 2026
Djupa rötter ger nytt hopp för svensk vall
I ett samarbete med tidningen Lantmannen presenterar stiftelsen aktuell forskning. I nr 2 2026 intervjuades Kajsa Lätt om forskning för att hitta alternativa vallgrödor i ett förändrat klimat.
24 mars 2026
FORSKNING PÅ GÅNG: Ska hitta hållbara alternativ till kemiska växtskydd
Ett nytt forskningsprojekt som beviljades medel i Stiftelsen Lantbruksforsknings årliga Öppna utlysning 2025 ska hjälpa svenskt jordbruk att säkra goda skördar med minskad miljöpåverkan.
20 mars 2026
FRÅGA EXPERTEN: Så kan grisbönder minska risken för MRSA
Stiftelsens forskningschef Mattias Norrby svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om antibiotikaresistens hos grisar och råd till grisproducenter.
