NY FORSKNING: Samodling kan minska skadegörare i höstraps

Samodling av höstraps och baljväxter kan bli ett sätt att minska behovet av både kemiskt växtskydd och mineralgödsel. I forskningsprojektet Samodling för mer hållbar rapsodling har forskare undersökt hur olika baljväxter påverkar höstrapsens tillväxt, skadegörare och grödskador till följd av insektskadegörare, och avkastning. Projektet har genomförts med medel från Stiftelsen Lantbruksforskning och letts av Georg Carlsson, professor i hortikulturella och agroekologiska system vid SLU.

Bakgrunden till projektet var lovande resultat från bland annat Frankrike och Schweiz, där samodling av höstraps och baljväxter visat potential att minska behovet av gödsling och kemiskt växtskydd.

Forskarna ville undersöka om metoden även fungerar under svenska förhållanden. I försöken studerades hur olika baljväxter påverkar rapsens skadegörare och avkastning beroende på om baljväxten såddes samtidigt med rapsen eller senare, samt om den var frostkänslig eller övervintrande.

Minskad förekomst av rapsjordloppa

Resultaten visade att samodling med våråkerböna minskade förekomsten av rapsjordloppalarver inuti rapsplantor, en av rapsodlingens viktigaste skadegörare samt antal skadade rapsknoppar i följd av rapsbaggar. Det är särskilt intressant eftersom flera kemiska bekämpningsmedel mot insektsangrepp i raps är på väg att fasas ut eller begränsas.

Samtidigt visade försöken att samodling med våråkerböna också ledde till en lägre rapsskörd. Resultaten pekar därmed på en målkonflikt som behöver studeras vidare.

– Det var oväntat att samodlingen med våråkerböna orsakade skördeminskning hos rapsen, särskilt eftersom samma kombination minskade skadorna av rapsjordloppa och rapsbagge, säger Georg Carlsson.

Forskarna ser därför behov av fortsatta studier för att hitta odlingsstrategier som kan behålla de positiva effekterna på skadegörare utan att påverka skörden negativt.

En enkel åtgärd med stor potential

Att så en frostkänslig baljväxt, exempelvis våråkerböna eller alexandrinerklöver, samtidigt som höstrapsen är en relativt enkel åtgärd att genomföra i praktiken.

Om samodlingen både kan minska insektsskador och bidra med biologiskt fixerat kväve finns potential att minska behovet av såväl växtskyddsmedel som mineralgödsel. Det kan ge både miljömässiga och ekonomiska fördelar för lantbrukaren.

– Det är mycket viktigt att minska beroendet av insatsmedel, såväl kemiskt växtskydd som importerad mineralgödsel, både ur miljösynpunkt och beredskapssynpunkt. Kemiskt växtskydd försvåras dessutom av att allt fler aktiva ingredienser plockas bort från listan över godkända bekämpningsmedel, säger Chloë Raderschall.

Valet av baljväxt viktigt

Forskarna noterade också att både höståkerböna och höstärt hade betydligt sämre övervintring än väntat under försöksåren, något som visar att valet av baljväxt är avgörande för hur väl systemet fungerar.

Arbetet med att utveckla mer diversifierade odlingssystem för raps fortsätter. I ett pågående projekt studerar forskarna remsodling, och de överväger även möjligheter att fortsätta undersöka samodling mellan höstraps och frostkänsliga baljväxter.