17 februari 2026

Tuta för Stiftelsen Lantbruksforskning 40 år!

Under 40 år har Stiftelsen Lantbruksforskning bidragit till ett hållbart och konkurrenskraftigt lantbruk.

Vi firar under jubileumsåret genom att blicka bakåt och berätta om vad som byggt oss starka, men också blicka framåt och fortsätta arbetet för ännu mer tillämpad lantbruksforskning.

Stiftelsen Lantbruksforskning bildades den 3 juni 1986 av Lantbrukarnas Riksförbund med syfte att öka forsknings- och utvecklingsinsatser inom den samlade lantbrukskooperationen. Det valdes en styrelse med representanter för lantbruket och den akademiska världen. Det är fortfarande LRFs styrelse som utser stiftelsens ordförande, även om stiftelsen sedan 2012 är organisatoriskt skild från LRF.

Så har finansieringen sett ut

Stiftelsen har från första början samlat in medel från lantbruksbranschen, men de första åren kom den största delen av medel från staten i form av en omfördelning av skatten på mineralgödsel och bekämpningsmedel, den sk miljöskatten. Ytterligare medel kom från Lantbrukets fond – en fond som samlade in pengar från bland annat lantbruksorganisationer och tidigare hade skötts av statens jordbruksnämnd.

I mitten av 1990-talet skedde stora omstruktureringar inom det svenska lantbruket och det statliga stödet till den tillämpade lantbruksforskning minskade. Läget blev kritiskt och stiftelsen behövde hitta ny finansiering för att kunna bibehålla den tillämpade lantbruksforskningen. Med dåvarande styrelseordförande Olle Hakelius i spetsen byggdes ett nytt system med insamling av medel från branschen successivt upp. Miljöskatten fanns dock kvar, men avslutades helt 2010.

Än i dag sker den frivilliga insamlingen till största del från lantbrukarna via avräkning hos de insamlande organisationerna. De kategoriseras i sju olika branschområden med olika insamlingsnivåer:

  • Kött: 5 kr per slaktat nötkreatur, 1 kr per slaktad gris och lamm
  • Matfågel: 600 000 kr per år i fast avgift
  • Mjölk: 0,5 öre/kg mjölk
  • Potatis: 200 000 kr per år i fast avgift
  • Socker: 500 000 kr per år i fast avgift
  • Spannmål, trindsäd och oljeväxter: 0,2 procents avdrag på spannmål, oljeväxter och trindsäd; 6,5 kronor per ton sålt mineralgödsel
  • Övrig finansiering; Agria djurförsäkring: 500 000 kr per år, Gröna arbetsgivare: 200 000 kr per år

Under åren har den statliga finansieringen skett genom både kontinuerliga och temporära forskningsprogram och pågår fortfarande på samma sätt. Sedan 2013 sker samarbetet kring forskningsfinansiering i programmet Jordbrukets hållbarhet och konkurrenskraft och är ett uppdrag från regeringen genom de årliga regleringsbreven till Formas.

De insamlade medlen från branschen har sedan 1995 varierat, men med ett snitt på ungefär 67 miljoner per år. För vissa branscher är insamlingen procentuell och för andra en fast summa per år.

Fördelning mellan statliga och privata anslag till lantbruksforskningen har varit ungefär hälften var utslaget på alla 40 år som stiftelsen varit verksam, dock har fördelningen de senaste tio åren förändrats till en ojämnare fördelning på 30 procent statliga medel och 70 procent insamlade medel från branschen. Stiftelsen har på senare tid efterfrågat en ökning av från staten, som balanserar branschens insats.

Alla insamlade medel delas ut till ny forskning

Under stiftelsens första år var de utdelade forskningsanslagen blygsamma med 11,5 miljoner kronor det första året och 25 respektive 30 miljoner kronor de två följande åren. Men därefter har de utdelade medlen legat stadigt med ett snitt på 66 miljoner per år.

Under de senaste tio åren har stiftelsen varje år delat ut mellan 50 och 80 miljoner kronor till tillämpad forskning och utveckling.

Direkt vid starten 1986 bildades en samrådsgrupp som fick till uppgift att granska ansökningarna till de olika utlysningarna innan styrelsen fattar beslut om att bevilja medel till forskning. Beredningsprocessen har under årens lopp förfinats och utvecklats för att balansera branschens krav på nytta för näringen med hög vetenskaplig kvalitet och akademisk frihet. Idag har stiftelsen över 50 olika bedömnings- och beredningsledamöter knuta till sig och noggranna rutiner för beredning av alla ansökningar.

Forskning för framtiden

Under 40 år hinner mycket hända, något som blir tydligt i hur stiftelsen formulerat sina utlysningar i tidens anda under årens lopp. Det har handlat om olika forskningsprogram inom mjölkproduktion, växtodling och -förädling, vallodling, köttproduktion, fågel, ägg, sockerbetor, potatis, teknikutveckling och arbetsmiljö.

På 2000-talet blev klimatarbetet en självklar del av lantbruksforskningen. Sedan 2007 har alla forskningsprogram tagit ansvar för klimataspekten i utlysningar och i bedömningar av projekt. Några exempel på projekt som har fått stöd är forskning om vallodling med ökad biologisk mångfald, nya grödor för svensk växtoljeproduktion och minskad klimatpåverkan i köttproduktionen.

Under 2020-talet har det ryska anfallskriget mot Ukraina orsakat stora störningar på den globala livsmedelsmarknaden – beredskap och robusthet mot störningar som pandemier och extrema väderhändelser har aktualiserats.

Under 2026 kommer vi i ett antal artiklar lyfta olika forskningsprojekt som stuckit ut lite extra – håll utkik! Lite extra firande blir det i samband med Lantbruksforskningsdagen den 14 oktober i Stockholm. Mer information om det kommer, men boka dagen redan nu!