
Sortblandning - för ett mer hållbart jordbruk

Iris Dahlin på SLU har varit doktorand i projektet Sortblandning – ett robust odlingssystem och har nu disputerat. Hennes avhandling handlar om det kemiska samspelet mellan olika kornsorter och att de kan utnyttjas för att minska behovet av kemiska bekämpningsmedel och gödsel. Vi har ställt några frågor till Iris om projektet.
Ni har forskat om sortblandningar av korn för att minska bladlusangrepp, kan du säga något om vad ni kommit fram till?
Forskningen i vår grupp om växtinteraktioner och dess effekter har pågått sedan länge; från grundforskning om underliggande mekanismer av växtkommunikation i laboratoriet, till tillämpad forskning och växtskydd i fält. Våra undersökningar i labb visade att luftburna signaler från en sort kan inducera förändringar i mottagande sort som leder till att den blir betydande mindre attraktiva för bladlöss. När kornsorter som reagerade på varandra odlades i tvåsortblandningar i fältförsöken minskades bladlusangreppet med 27% av det förväntade värdet, men bara när både blandnings komponenterna blev mindre attraktiva för bladlöss. I blandningar blev sorternas kväveupptag mer olika än i rent bestånd så att sorterna kunde utnyttja resurserna bättre. Vi observerade också att sorterna anpassade sin höjdtillväxt till varandra, minskade därmed konkurrens om ljus och gav betydligt högre avkastning. Men alla sådana förändringar uppstår bara i visa sortkombinationer, vilket visar att sådana effekterna är mer beroende på av vilka sorter som ingår i blandningen, än sortblandningen i sig.
Varför är det här projektet viktigt?
Bättre förståelse av underliggande mekanismer i samspel mellan sorter kan leda till utvecklingen av hållbart växtskydd mot skadegörare och högre avkastning i framtidens jordbruk.
Vad kommer vi att kunna lära oss av er studie?
Växter är rotade och kan inte fly från konkurrenter eller skadegörare, men de är inte försvarslös. För att upptäcka kommande hot och konkurrenter i sin omgivning i tid avkänna de signaler och reagerar på dem med adaptiva tillväxtförändringar och inducerat försvar som ökar deras robusthet. En av signalerna de reagera på är luftburna kemiska ämnen som utsöndras av växter. När vi vet mer om de specifika sammansättningarna av dessa ämnen, finns det möjlighet att manipulera växterna i växtskyddssyfte.
- Jag vill passa på och tacka SLF (H1333072) och Formas (2014-225) för finansiering av projektet, avslutar Iris Dahlin.
För dem som är intresserad av forskningen kan läsa mer under #Ninkovic lab på Twitter eller Facebook och naturligtvis på SLUs webb. Läs också vad SLU har skrivit om just detta projekt. Läs om projektet i projektbanken.

Boka in Lantbruksforskningsdagen 2025 redan nu
På Lantbruksforskningsdagen den 6 november presenteras de senaste resultaten från forskning som bedrivs med medel från svenska lantbrukare, via Stiftelsen Lantbruksforskning. I år arrangeras den i samarbete med Vreta Kluster i Östergötland.
Läs mer
VD-KRÖNIKA JUNI: En sommar med framtidstro för lantbruket
Sommaren står för dörren, och med den vill vi på Stiftelsen Lantbruksforskning passa på att önska alla våra samarbetspartners, forskare och lantbrukare en riktigt glad sommar.
Läs mer
FRÅGA EXPERTEN: Hållbara alternativ till svampmedel tar hjälp av de goda generna
En potatisodlare i syd undrar hur långt forskarna har kommit med att lösa oron för bladmögel och röta.
Läs mer