Starkt intresse från branschen på Lantbruksforskningsdagen
Strax över 150 deltagare samlades fysiskt och digitalt på Lantbruksforskningsdagen, ett samarrangemang av Stiftelsen Lantbruksforskning och AgroVäst Gröna Möten i Skara i onsdags.
11 forskare delade med sig av sina pågående eller nyligen avslutade projekt som alla finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning med medel från svenska lantbrukare.
– Vi är glada över det stora intresset för lantbruksforskning. Dagen har bjudit på många intressanta föreläsningar, men också initierade diskussioner och nyfikna frågor från en engagerad publik, säger Mathilda Hollertz, vd på Stiftelsen Lantbruksforskning.
Aktuell forskning inom animalier, växtodling, klimat och miljö
Under dagen har forskarna bland annat berättat om den multifunktionella mjölkgården, mjölkproteiners betydelse för osttillverkning, köttkvalitet, skydd mot afrikansk svinpest och åtgärder mot Campylobakter, bevattning av vall, bekämpning av hönshirs och herbicidresistens, nya rotsjukdomar i korn och vete, brukningsmetoder för bättre markkvalité samt utsädesbehandling med ThermoSeed. Läs mer om varje forskningsprojekt längre ner.
Viktigt att nå ut med forskningsresultat
Forskarna fick många frågor från deltagarna under dagen och de lyfte själva vikten av att nå ut med sina resultat.
– Det känns viktigt att förmedla nytt kunnande och insikter som projekten har genererat, att ta del av andra forskares resultat och höra diskussioner kring dessa, säger Christel Cederberg från Chalmers som presenterade resultat från två forskningsprojekt som handlar om ekosystemtjänster i nötkreatursproduktion och nya användningsområden av vall.
Anneli Lundkvist är forskare vid SLU inom ogräsbiologi och ogräsreglering och föreläste om sin forskning kring spridningen av ogräset hönshirs.
– En höjdpunkt i mitt forskningsprojekt är att vi tillsammans med projektgrupp och referensgrupp har gjort ett upplägg av försöken som gör dem direkt relevanta för lantbrukarna. Lantbruksforskningsdagen är ett utmärkt tillfälle att få sprida information om resultaten från forskningsprojektet till lantbrukare och rådgivare, säger Anneli Lundkvist.
Nätverkande och kunskapsutveckling
Heldagen på SLU i Skara uppskattades av de som medverkade på plats och det fanns gott om utrymme för såväl frågor till forskarna som nätverkande i pauserna. Något som Richard Andersson, utvecklingsledare för gröna näringar i Skara kommun uppskattade.
– Idag har jag träffat många människor som jag kände sen innan, men också skapat ett antal nya relationer – det är väldigt värdefullt. Jag inspireras av den kunskapsutveckling som sker i branschen och jag reflekterar mycket kring hur vi ska göra för att kunskapen ska bli använd av de som är praktiker där ute, att göra forskningen nyttig, säger Richard Andersson.
Lantbruksforskningsdagen i samarbete med AgroVäst Gröna möten var ett lyckat arrangemang som drog nytta av lokala nätverk.
– Att skapa och samarrangera evenemang tillsammans är ett fantastiskt koncept. Lantbruksforskningsdagen, i samarbete med Stiftelsen Lantbruksforskning, väckte stort intresse där många ville ta del av resultat inom flera forskningsområden, säger Madeleine Vendel, projektledare på Agroväst Gröna möten.
Stiftelsen Lantbruksforskning planerar att arrangera Lantbruksforskningsdagen varje år i olika delar Sverige och nästa år sammanfaller dagen med stiftelsens 40-årsfirande.
Forskningsprojekten som presenterades på Lantbruksforskningsdagen
Samtliga presentationer från dagen finns på den här sidan
Marmorerad, mör och miljövänlig – jakten på det perfekta nötköttet. Anna Hessle, SLU.
Mjölkproteiners betydelse för icke-koagulerande mjölk och genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk för osttillverkning. Maria Glantz, LU.
Avvänjning av grisar utan zinkoxid. Mikaela Klahr Fritz, SVA.
Hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest? Linda Ernholm, SVA.
Åtgärder för minskad smitta av Campylobakter. Ingrid Hansson, SLU.
Ekosystemtjänster i nötkreatursproduktion och nya användningsområden av vall. . Christel Cederberg, Chalmers.
Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor – vad händer med kvaliteten? Ingrid Wesström, SLU.
Hur bekämpa hönshirs samt förebygga herbicidresistensutveckling? Anneli Lundkvist, SLU.
Brukningsmetoder för ökad markkvalité och högre skördestabilitet under extremväder. Jenny Höckert, SLU.
Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer – en framtid utan kemisk betning. Mariann Wikström, Agro Plantarum.
Nya rotsjukdomar i korn och vete – okända hot mot svensk spannmålsodling . Lars Persson, AgriScience Sweden.
Mjölkveckan är en viktig samlingspunkt
Under Mjölkveckan 2024 på SLU hölls en heldagskonferens med omkring 170 deltagare på plats och digitalt. Stiftelsen Lantbruksforskning är tillsammans med SLU Future food partner och finansiär till arrangemanget.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Forskarna arbetar för att kartlägga hönshirsens resistens
Det besvärliga ogräset hönshirs har utvecklat resistens mot kemisk bekämpning i många länder. Forskningen arbetar för att kartlägga hur resistensen uppstår.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Styva leror kräver större givor kalk
Den vanliga givan på 6-8 ton kalk per hektar verkar vara för låg på riktigt styva leror. Där visar studier att det kan behövas 12-15 ton strukturkalk per hektar för att minska fosforläckage.
Läs mer