Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Svensk grisproduktion minskar sin klimatpåverkan

En effektiv produktion med friska grisar ger allt mindre klimatavtryck. Men ökad konkurrens om lantbrukets biprodukter är en osäkerhetsfaktor, visar studie ledd av RISE.

Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor del av vår klimatpåverkan och speciellt animaliska produkter har hamnat i fokus. Stiftelsen Lantbruksforskning stödjer flera projekt som syftar till att bedöma och mäta klimatavtrycket av livsmedel. Syftet är både att minska produkternas klimatpåverkan och förbättra konkurrenskraften för de svenska producenterna.

Tidigare beräkningar av klimatpåverkan för svensk grisproduktion är från år 2005. Sedan dess har produktionsresultaten förbättrats markant och forskare på RISE har med hjälp av livscykelanalyser (LCA) studerat hur förändringarna påverkat klimatavtrycket. Eftersom foderproduktionen står för en stor del av klimatbelastningen har studien även tittat på användningen av biprodukter som foder, något som inte gjorts tidigare. Dessutom har betydelsen av förbättrad djurhälsa studerats.

Stor minskning av klimatavtrycket

Forskarna beräknar i studien klimatavtrycket för svensk integrerad slaktgris till 2,5 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg slaktvikt. Jämfört med siffrorna från 2005 är detta en förbättring med 22 procent.

- Resultaten från olika studier beror på hur man samlar in data samt vilka data som tas med och en direkt jämförelse måste därför ske med stor försiktighet. Men även om vi beaktar detta kan vi konstatera en väsentlig förbättring under senare år, säger Birgit Landquist, projektledare på RISE.

Av det totala klimatavtrycket står foder och stallgödsel för hela 90 procent. Resten härrör sig från energianvändningen på gården, strömedelsanvändning och intransport av foder.

Sjukdomar påverkar klimatet negativt

Eftersom sjukdomar leder till längre uppfödningstid och ökad dödlighet ger detta ökad foderförbrukning och gödselproduktion, och därmed ett större klimatavtryck. I undersökningen studerades ledinflammationer, avvänjningsdiarré, dysenteri och mycoplasmainfektioner. Forskarnas beräkningar visar att dessa fyra sjukdomar i genomsnitt står för drygt tre procent av det totala klimatavtrycket från den svenska medelgrisen. Detta flerdubblas i besättningar som drabbas av sjukdom.

Användning av biprodukter viktig faktor

Klimatavtrycket minskas genom att grisarna får äta restprodukter från livsmedelsindustrin, till exempel vassle, drank, deg och bröd från bagerier. I en medelfoderstat för en integrerad slaktgris beräknades 27 procent av blötfodret utgöras av biprodukter vilket motsvarar 10 procent av fodret omräknat till torrsubstanshalt.

Under perioden 2005 - 2017 har användningen av biprodukter till grisfoder minskat med 23 procent vilket är mer än vad produktionen av griskött har minskat under samma tid, 13 procent. Hinder för att använda biprodukter är bland annat krav på hygien och särhållning av produkter, höga transportkostnader, få producenter på rimligt avstånd samt att särskilt mindre livsmedelsproducenter anser administrationen vara krånglig.

Konkurrensen om restprodukterna har också ökat. En del vidareförädlas till humanlivsmedel till exempel proteinprodukter. Andra går till biogasproduktion vilket blir enklare och billigare för livsmedelsföretagen på grund av att de inte måste leva upp till de hygienkrav som ställs på foder. Efterfrågan på biogas har ökat och produktionen gynnas av statsmakterna.

Klimatavtrycket kan minskas ytterligare

Klimatavtrycket från svensk grisproduktion ligger på en låg nivå och står sig väl internationellt. Men det finns det potential för en ytterligare minskning.

För ett scenario kallat ”Optimal gris” där forskarna i stället för samtliga besättningar utgick från de tio bästa sugg- respektive slaktsvinsbesättningarna minskade klimatavtrycket ytterligare med 19 procent jämfört med medelgrisen.

Även förändringar i produktionssystemet kan bidra till minskat klimatavtryck. Till exempel skulle fossilfri foderodling, med utbyte av diesel mot förnybar diesel och med fossilfri handelsgödsel, kunna ge en ytterligare minskning av klimatavtrycket med drygt 13 procent. Övergång till sojafritt foder och en generellt sänkt foderförbrukning är exempel på andra åtgärder som skulle kunna sänka klimatavtrycket ytterligare.

Livsmedelsproduktionen behöver ökas hållbart

Med stöd av Stiftelsen Lantbruksforskning pågår flera projekt som syftar till att få fram metoder för att ännu bättre spegla hållbarheten för olika livsmedel och dess miljöpåverkan. Fler faktorer måste inkluderas i livscykelanalyserna till exempel näringsinnehåll, hälsopåverkan och värdet av biologisk mångfald.

- Vi måste också hitta innovativa sätt att öka produktionen utan att miljöpåverkan ökar, säger Birgit Landquist.

Intressanta projekt pågår bland annat med att processa vall till bioenergi, proteiner och fibrer. Detta skulle ge grisproducenterna en ny värdefull gröda i växtföljden men också en möjlighet att ersätta importerat proteinfoder med hemmaproducerat foder.

Slutrapport, Projekt O-17-23-979, ”Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion”, Ulf Sonesson, RISE, ulf.sonesson@ri.se

Pågående, Projekt R-18-26-133, ”Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel”, Ulf Sonesson, RISE, ulf.sonesson@ri.se

Pågående, Projekt R-18-26-134, ”Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan”, Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola, christel.cederberg@chalmers.se

Prenumerera på vårt nyhetsbrev