Tidigare och tätare diagnostik samt avmaskning minskar mängden parasiter hos värphöns

Spolmask kan orsaka försämrad hälsa och välfärd hos värphöns, särskilt vid hög parasitbörda. Forskare vid SLU har nu tagit fram en ny metod för diagnostik och bidragit till förbättrat kontrollprogram.

Fram till slutet av 1990-talet var fynd av så kallade parasitiska maskar sällsynta bland värphöns i Sverige. Därefter har det skett en dramatisk spridning av framför allt spolmask bland frigående värphöns, både i konventionella besättningar inomhus och på gårdar med utevistelse och även hos ekologiska höns.

Omställningen från oinredda burar till hönshållning på ströbädd har på många sätt lett till förbättrad djurvälfärd, men ligger samtidigt bakom den ökade förekomsten av spolmask genom att frigående höns i högre grad än burhöns möter smittämnen som sprids med träck. Därför startade branschorganisationen Svenska Ägg i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ett kontrollprogram för spolmask 2009.

Programmet har nu kunnat förbättras med hjälp av nya forskningsresultat i projektet “Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns”, som beviljats stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning och vars huvudansökande är Johan Höglund, professor vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap på SLU.

Tricket är att upptäcka smittan så tidigt som möjligt

– Vi gavs möjlighet att utvärdera ett kontrollprogram som Svenska Ägg initierade för ett antal år sedan. Utvärderingen visade att de allra flesta äggproducenter som skickar in prover till SVA gör detta i huvudsak vid något enstaka tillfälle, och dessvärre ofta alltför sent. I tidigare studier har vi visat att det är relativt meningslöst att avmaska i detta skede eftersom antalet parasitägg då är högt i stallet och flockarna snabbt blir smittade igen, säger Johan Höglund.

Tricket för att motverka uppbyggnad av kraftiga infektionstryck är att upptäcka smittan i ett så tidigt skede under produktionscykeln som möjligt.

– Detta kunde vi även bekräfta inom ramen för projektet genom att följa ett antal flockar från några veckor efter insättningen, och som endast avmaskades vid behov baserat på evidens (så kallad riktad avmaskning). Med detta kunde vi visa att man kan uppnå en mer effektiv och långvariga behandlingseffekt vilket naturligtvis är önskvärt. Det här ledde i sin tur till att kontrollprogrammet modifierades i samarbete mellan vår forskargrupp och Svenska Ägg, säger Johan Höglund.

Detta har forskarteamet gjort i det nyligen avslutade projektet:

Tagit fram en ny molekylär metod för diagnostik av spolmask och blindtarmsmask i träckprov
Utvärderat ett riktat avmaskningsprogram där beslut om behandling baseras på resultat från återkommande träckprovsanalyser varannan vecka
Sammanställt data insamlade inom “Kontrollprogram spolmask”. Traditionellt påvisas spolmask genom att påvisa maskägg i fåglarnas träck. Fördelarna med den nya metoden är dels att det går att ta reda på om hönsen även har blindtarmsmask vars ägg är svåra att skilja från spolmaskens, dels att den är känsligare.

Ny metod kan skilja på spolmask och blindtarmsmask

– Den nya metoden för att ta prover är ett steg framåt eftersom det är omöjligt att med traditionell diagnostik säkert skilja mellan spolmask och blindtarmsmask. Att ta reda på vilka maskar som förekommer är viktigt exempelvis för att kunna utvärdera effekten av avmaskning men även av andra orsaker. Vi kunde exempelvis konstatera att blindtarmsmask – som i sig är relativt harmlös men som är en spridare av en annan encellig parasit som kan orsaka allvarliga problem – är vanligare än vad som tidigare var känt. Om och när vår diagnostik kommer att etableras för rutinundersökning får framtiden utvisa, men det kommer sannolikt att ske i sinom tid, säger Johan Höglund.

Att hitta långsiktiga och hållbara metoder för att producera ägg utan att kompromissa med hönsens hälsa och välfärd är en viktig fråga, som behöver drivas vidare. Till exempel behöver man ta fram metoder för att påvisa resistens hos spolmask, för att kunna spåra problemet och motverka resistensen.

– Vi kan inte utesluta att vi sett de första tecknen på läkemedelsresistens. För att ta fram ett effektivt kontrollprogram som är meningsfullt och som fungerar för äggproducenterna krävs insikter, långsiktighet, tålamod och samarbete. Genom vårt nyligen avslutade projekt har vi fått nya idéer om utvecklingen av olika verktyg som är nödvändiga för att kunna upptäcka om dålig eller utebliven behandlingseffekt beror på läkemedelsresistens, säger Johan Höglund.

Fakta om projektet

O-19-20-288: Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns

Huvudsökande: Johan Höglund, SLU

Medsökande: Behdad Tarbiat, SLU, Eva Osterman-Lind, SVA, Désirée Jansson, SLU

Läs mer

Nyheter

Boka in Lantbruksforskningsdagen 2025 redan nu

På Lantbruksforskningsdagen den 6 november presenteras de senaste resultaten från forskning som bedrivs med medel från svenska lantbrukare, via Stiftelsen Lantbruksforskning. I år arrangeras den i samarbete med Vreta Kluster i Östergötland.

Läs mer

VD-KRÖNIKA JUNI: En sommar med framtidstro för lantbruket

Sommaren står för dörren, och med den vill vi på Stiftelsen Lantbruksforskning passa på att önska alla våra samarbetspartners, forskare och lantbrukare en riktigt glad sommar.

Läs mer

FRÅGA EXPERTEN: Hållbara alternativ till svampmedel tar hjälp av de goda generna

En potatisodlare i syd undrar hur långt forskarna har kommit med att lösa oron för bladmögel och röta.

Läs mer