Jubileumsutlysningen

Den 3 juni 1986 instiftades Stiftelsen Lantbruksforskning med syfte att öka forsknings- och utvecklingsinsatser inom tillämpad lantbruksforskning. Fyrtio år senare är uppdraget lika aktuellt: att vara lantbruksföretagarnas egen forskningsstiftelse som finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden och för en ökad lönsamhet. 

I denna utlysning kommer medlen från Sveriges lantbrukare, precis som för den större delen av stiftelsens alla förmedlade forskningsmedel.

Upplägg

Utlysningen delas in i tre större fokusområden. Ansökningar välkomnas inom något av områdena men områdena är inte avgränsade sinsemellan utan kombinationer från alla tre är fullt tillåtna. Nedan listas ett antal utmaningar inom varje område men är inte uteslutande de som går att söka medel för.

Ekonomi

Målet är att utveckla kunskap och verktyg som stärker lantbruksföretagens lönsamhet, investeringsförmåga och långsiktiga konkurrenskraft.

Inom fokusområdet ekonomi ryms ett antal delar som alla bidrar till det företagsekonomiska pussel som ett lantbruksföretag innebär. Juridiska frågor, digitaliseringsfrågor och modeller för investeringsstöd.

Företagsledning, ekonomistyrning mot specifika mål, riskhantering samt möjligheter för unga lantbrukare och eller nya lantbruksföretagare att enklare ta över och eller utveckla ett lantbruksföretag. Hur kan nya respektive mer etablerade metoder inom lantbruksföretagens ekonomi föras samman för att bidra till ökad lönsamhet på gårdsnivå?

• Digitalisering och dataanalys för beslutsstöd: Utveckling av digitala verktyg för ekonomisk styrning, produktionsoptimering och riskhantering. Riskhanteringen ska ge finansiell resiliens med strategier för att hantera prisvolatilitet, ränterisker och försäkringslösningar.  
• Ekonomiska strategier, affärsmodeller och ledarskap: Här ryms en rad frågor rörande gårdens ekonomiska anpassning till klimatförändringar, regelförändringar och nya miljökrav samt förändringar i CAP. Ekonomistyrningen med kalkylering, budgetering och nyckeltal för strategiska beslut är av yttersta vikt och bör kunna föras samman med digitaliseringen och dataanalysen. Inom lantbruksekonomin tar också ekosystemmatematiken plats och blir allt mer relevant. Affärsmodeller i samverkan med andra aktörer, exempelvis genom gemensam marknadsföring, delad produktion eller värdekedjor. Detta kräver förståelse för aktörssystem och juridiska strukturer. Slutligen kompetensutveckling inom företaget genom utveckling av företagsledning, personalstrategier och generationsskiften.
• Juridiska frågor: Viljan och modet att investera och utveckla ett lantbruksföretag är tätt förknippade med frågor inom juridiken. Äganderätt, vattendomar/vattenrätt och målkonflikter som rör dessa områden blir ofta avgörande för företagens möjligheter till hög och ökad produktion. En långsiktigt trygg och säker juridik för lantbrukare ökar möjligheterna för ökad produktion, säkrad framtida produktion och investeringsvilja för ökad hållbarhet i nuvarande och framtida primärproduktion.

Teknik

Målet är att utveckla teknik som höjer produktivitet, effektivitet och hållbarhet i lantbrukets produktion.

Fokusområdet teknik ska ge en fördjupning i lantbruksföretagens teknikutveckling, det vill säga tekniska lösningar som förenklar och förbättrar produktionen samt ger ökad lönsamhet på gårdsnivå. Även här finns det företagsekonomiska perspektivet tydligt med i forskningsprojekten. Digitalisering, automatisering och precisionsodling. Internet of Things och uppkopplade system för övervakning av grödor, djur och maskiner. Smart logistik, tekniska lösningar för cirkulära system samt digitaliserade tillståndsprocesser.

• Digitalisering, automatisering: Implementering av sensorer, AI, satellitdata och drönare för att optimera insatsmedel och skördar för lägre kostnader, högre avkastning och minskad miljöpåverkan. För att lyckas krävs högupplöst dataanalys, robusta sensornätverk och användarvänliga beslutsstödsystem. 
  Med sensorer och uppkopplade enheter för realtidsövervakning av grödor, djur och maskiner för förbättrad djurhälsa, optimerade beslut (bevattning, IPM, semin med mera) och minskade driftstopp krävs trådlös kommunikation med låg energiförbrukning.
  Tekniklösningar som förenklar juridiska och administrativa processer (till exempel miljöprövning, vattendomar) så som E-tjänster, automatiserad dokumenthantering och AI för regelanalys för kortare ledtider och minskad administrativ börda.
• Logistikteknik och smarta försörjningskedjor: Digitala plattformar, AI och automatisering för transport, lager och distribution av lantbruksprodukter med realtidsdata för ruttoptimering, automatiserade lagerlösningar och spårbarhetssystem för lägre kostnader, snabbare leveranser och minskat svinn.
  Ny teknik för cirkulära system med innovationer för återvinning av näringsämnen, biogasproduktion och energiåtervinning så som effektiva separerings- och reningstekniker, sensorer för flödeskontroll, automatiserade processer för minskade insatskostnader och ökad självförsörjning.

Beredskap

Målet är att stärka lantbrukets robusthet och förmåga att upprätthålla livsmedelsproduktion vid störningar i klimat, handel eller samhällsfunktioner

I utlysningens fokusområde beredskap rör sig de aktuella frågorna inom både ekonomi och teknik samt övriga produktionsfrågor, men med just beredskapsinriktning. Robusthet mot störningar som pandemier, extrema väderhändelser, kriser och i yttersta fall krig. Här kan finnas ett regionalt perspektiv på produktivitet och lantbruksföretagens mer lokala förutsättningar. Forskningen förväntas bidra med regionala kunskaper som har potential att ge lantbruksföretagen ökad lönsamhet på gårdsnivå. Klimatberedskap, precisionsproduktion, cirkularitet, logistik och krisberedskap inom försörjningskedjorna. Även med ett beredskapsperspektiv är samtliga ämnen inom utlysningens ekonomi- och teknikdel intressanta. Det svenska lantbruket med tillhörande infrastruktur kan sägas vara ojämnt utspritt över landet och därför kan ett regionalt perspektiv på beredskapsprojekt vara relevant.

• Klimatberedskap i lantbruket: Projekt som stärker motståndskraften mot klimatförändringar och säkrar livsmedelsförsörjningen i form av ökad stabilitet i produktionen och minskad risk för skördebortfall. Det kan handla om utveckling av grödor och produktionssystem som klarar extremväder, kortare/längre växtsäsonger och nya sjukdomshot
• Cirkulära system för växtnäring: Utveckling av lokala kretslopp för gödsel och organiska restprodukter för ökad självförsörjningsgrad och minskat beroendet av importerade insatsmedel med lägre kostnader, förbättrad jordhälsa och minskade utsläpp.
• Logistik och försörjningskedjor: Fossilfria transporter, samlastning och digitala plattformar för livsmedelskedjan för effektivare flöden och minskad klimatpåverkan till lägre kostnader och för bättre marknadstillgång. Digitalisering av logistikflöden för optimering av godsflöden och lagerhållning för effektivare leveranser, minskat svinn, Robusthet mot störningar som pandemier eller klimatkriser för stabilare intäktsflöden och minskad risk vid kriser.

Instruktioner för ansökan och projekt hos Stiftelsen Lantbruksforskning

För stiftelsens allmänna krav och riktlinjer för ansökningar och projekt, se vår Handboks instruktioner för riktade utlysningar. Länk till handboken finns längre ner. Där handboken och utlysningstexten skiljer sig åt gäller utlysningstexten.

Budget och projektstorlek

Utlysningen omfattar 30 miljoner kronor. Stiftelsen uppmuntrar både korta och längre projekt. Totalt sökt belopp för ett projekt inom ett av fokusområdena får maximalt vara 3 miljoner kronor där fördelningen av medel över år ej är reglerat. Om den sökande kan kombinera två eller fler fokusområden får budgeten utökas med 1 miljon kronor per område, det vill säga max 5 miljoner kronor om alla tre områden ingår.

Budget och projekttid ska vara rimlig och väl motiverad utifrån projektets storlek och komplexitet. Visst portföljtänk kommer användas vid fördelning av medel mellan de tre områden som utlysningen spänner över.
Stiftelsen accepterar overhead om max 25% påslag på löner och förbrukningsmaterial, samt gällande redovisning av samtliga sökandes deltagande i projektet. Läs mer i Handboken.
 

Sökande och samverkan

Huvudsökande skall ha doktorsexamen eller motsvarande väl dokumenterad forskningskompetens. 
Projektet ska vara inom ett område av intresse för stiftelsens insamlande branscher. En näringsrepresentant skall finnas knuten till projektet i form av medsökande och vara en person från näringen med viktig kunskap och kompetens, som har betydelse för näring, bransch och insamlande organisationer, exempelvis lantbruksföretagare, rådgivare eller representant för en av de insamlande organisationerna. Projektdeltagare från insamlande branscher skall tillhöra någon av de insamlande organisationerna.

I yttersta undantagsfall kan två fakulteter betraktas som två olika organisationer. Detta gäller i fall av tillämpad forskning där den konstellationen kan anses vara den enda möjliga. Avsaknaden av part från näringen skall då motiveras i ansökan.

Kom ihåg att kontakta aktuell näringsrepresentant som medsökande till projektet i god tid innan din ansökan skickas in – näringen ska vara delaktig i hela projektet och även i utformningen av det.
För information om vilka de insamlande organisationerna är, besök vår hemsida.

Elektronisk ansökan  

Du skickar in din ansökan elektroniskt i stiftelsens ansökningssystem. I ansökan gäller elektronisk signering för huvud- och medsökande samt ansvarig chef, läs mer i Handboken. Under 2026 byter stiftelsen ansökningsystem, läs mer längre ner!

Publicering av forskningsresultat och kommunikation till lantbrukaren

Huvudsökande ska garantera att deras forskningsresultat finns tillgängliga via Open Access inom sex månader från publiceringen. Finansiering för publiceringskostnader i tidskrifter som utnyttjar Open Access kan inkluderas som en direkt kostnad i ansökningar för forskningsprojekt. 

Det är av yttersta vikt att resultaten från projektet på ett tydligt sätt når ut till våra finansiärer: Sveriges lantbrukare. Var därför noggrann med planen för denna kommunikation i din ansökan.

Beviljade projekt förväntas kommunicera resultaten populärvetenskapligt för omsättning av resultaten i praktiska näringen.

Utlysning, bedömning och beslut

Utlysningen öppnar 1 april klockan 12.00

Utlysningen stänger 1 september klockan 14.00.

Samtliga fullskaliga ansökningar skrivs på engelska enligt anvisningar och instruktioner för riktade utlysningar i Handboken.

Bedömningen sker enligt stiftelsens rutin för Riktade utlysningar (se Handboken).

Beslut tas på Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelsemöte i december 2026.